• Du har valt: Sörmland

Vid kronisk njursvikt och långvarig dialysbehandling krävs bra tillgång till blodbanan. Om möjligt väljs arterio-venös fistel (AV-fistel) i första hand. AV-fisteln anläggs på operation och oftast på underarmen, men ibland på överarmen och i sällsynta fall på insidan av låret [1]. Den anläggs genom att en artär kopplas samman med en ven. En del av artärblodet flödar då via anastomosen (förbindelsen) direkt över till venen, som på grund av flödet och det förhöjda trycket ökar i diameter och blir grövre. Venen kan efter 6-8 veckors mognad användas för nålsättning och access för dialys.

I första hand används patientens egna kärl till AV-fisteln. Om detta inte fungerar kan man använda ett konstgjort material, graft [2,4].

Personal som ska handha en AV-fistel eller graft måste ha adekvat utbildning inom området. Det krävs goda kunskaper för att kunna bedöma symtom som kan tyda på sviktande fistelfunktion.

Vid blodprovstagning och behov av en perifer venkateter använd i första hand handryggen. Undvik att sticka i patientens kärl på underarmen då de kan behövas för en eventuell framtida access [1].

AV-fistel i underarmen. Vid nålsättning i fisteln används venen.

Kontroller av AV-fisteln

Funktionskontroll med auskultation och palpation

Med stetoskop hörs över anastomosen det typiska så kallade svirret som uppkommer när artärblodet i takt med pulsen flödar över på vensidan. Man kan även känna ett svirr genom att lägga ett finger över anastomosen. Om svirret upphört har AV-fisteln slutat att fungera. Det är viktigt att patienten lär sig känna efter svirret och kontaktar vården omedelbart om det upphört.

Inspektion och undersökning

Fisteln undersöks inför dialysbehandling avseende

  • svullnad
  • rodnad
  • värmeökning
  • smärta
  • ömhet
  • pulsation
  • svirr
  • eventuellt vätskande/blödande stickställen.

Vid något av dessa symtom ska läkare kontaktas. Symtomen kan vara tecken på en fistelinfektion, som kan vara ett mycket allvarligt tillstånd på grund av risken för sepsis och fistelruptur. Det sistnämnda är en ovanlig komplikation.

Dokumentation

Dokumentera all hantering av fisteln och avvikelser i patientens journal. Använd gärna en ritning eller ett stickschema då flera personer punkterar accessen.

Stickteknik

Det är endast utbildad personal eller patient som ska sticka i fisteln eller graftet. Det är viktigt med noggrann aseptik vid punktionen. Tvätta flödigt med Klorhexidinsprit (5 mg/mL) eller annat desinfektionsmedel med motsvarande effekt och låt torka. Visir ska användas för att skydda ansiktet mot stänk [2,6].

Gör så här:

  1. Använd rena skyddshandskar om inte steril teknik är ordinerad.
  2. Desinfektera hudytan flödigt med klorhexidinsprit 5 mg/mL.
  3. Vänta tills klorhexidinspriten eller motsvarande medel har torkat.
  4. Sätt nålarna på plats och fixera noggrant enligt lokala anvisningar.
  5. Dokumentera hur nålarna sattes, enligt lokal rutin.

Olika sticktekniker används i olika typer av accesser. Planera noggrant var nålarna ska sättas. Fråga gärna patienten. Kontrollera funktionen, gärna med bärbart ultraljud, och hitta lämpligt stickställe. Läs operationsberättelsen före punktion i patientens fistel eller graft för kännedom om aktuell access. Fixera nålarna noggrant enligt lokala anvisningar.

Avlägsnande av nålar

Visir ska användas för att skydda ansiktet mot stänk.

 

Gör så här:

 

  1. Ta på skyddshandskar.
  2. Dra ut nålen/nålarna och lägg samtidigt ett lätt tryck med steril kompress över insticksstället. Trycket anpassas efter blödningens intensitet, men får inte vara för hårt eftersom man då riskerar att skada AV-fisteln.
  3. Tryck i minst 10 minuter eller tills blödningen upphört.
  4. Sätt på sterilt förband som kan tas bort efter några timmar. 

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan