Referenser och regelverk

1. En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess - Överenskommelse mellan staten och SKR 2020. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR); 2020.
2. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Lägre sjukskrivning med rehabkoordinator (pdf) [Internet]. Stockholm: Stockholms läns landsting; 2018 [citerad 2024-11-01].
3. Sverke M, Falkenberg H, Kecklund G, Magnusson Hansson L, Lindfors P.  Kvinnors och mäns arbetsvillkor: betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade utfall. Stockholm: Arbetsmiljöverket; 2016.
4. En vitbok om kvinnors arbetsmiljö. Rapport 2017:6. Stockholm: Arbetsmiljöverket; 2017.
5. Övergripande principer vid sjukskrivning. Vägledning i sjukskrivningsprocessen för läkare, Försäkringskassan och andra aktörer stöter på i samband med sjukskrivningar. Stockholm: Socialstyrelsen; 2012.
6. Hansen Falkdal A.  Sjukskrivnas resurser och hinder för återgång i arbete: viktiga faktorer för tidig bedömning [doktorsavhandling]. Umeå: Umeå universitet; 2005.
7. Andersen A, Larsson K, Lytsy P, Kristiansson P, Anderzen I. Predictors of self-efficacy in women on long-term sick leave. Int J Rehabil Res. 2015;38(4):320-6.
8. Nieuwenhuijsen K, Noordik E, van Dijk FJ, van der Klink JJ. Return to work perceptions and actual return to work in workers with common mental disorders. J Occup Rehabil. 2013;23(2):290-9.
9. Metodbok för koordinering: av sjukskrivning och rehabilitering för hälso- och sjukvården. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner, SKR; 2020.
10. Bättre rehabilitering för personer som saknar SGI [Internet]. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR); 2021 [citerad 2024-11-01].

Nedanstående referenser gäller generellt för texterna i ämnet

• Aronsson G, Johansen V, Marklund S, Rønning R, Solheim LJ. Sjukfrånvarons dimensioner: svensk-norska jämförelser och analyser. Stockholm. Liber: 2015;
• Ekbladh E, Haglund L, Thorell LH. The worker role interview--preliminary data on the predictive validity of return to work of clients after an insurance medicine investigation. J Occup Rehabil. 2004;14(2):131-41.
• Hensing G. Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i ett välfärdsperspektiv. I: Ekberg K, et al., red. Återgång i arbete: processer, bedömningar, åtgärder. Lund: Studentlitteratur; 2015.
• Klanghed U, Svensson T, Alexanderson K. Positive encounters with rehabilitation professionals reported by persons with experience of sickness absence. Work. 2004;22(3):247-54.
• Kunskapsområdet försäkringsmedicin. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR); 2018.
• Mårtensson L, Hensing G. Experiences of factors contributing to women's ability to make informed decisions about the process of rehabilitation and return to work: a focus group study. Work. 2012;43(2):237-48.
• Försäkringsmedicinskt beslutstöd. Stockholm: Socialstyrelsen; 2016.
• World Health Organization (WHO). Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) - Svensk version 2022 (pdf). Stockholm: Socialstyrelsen; [Uppdaterad 2022].
• Socialstyrelsen. Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ). Stockholm: Socialstyrelsen; 2018 [Uppdaterad 2022-06-16].
• Övergripande principer vid sjukskrivning. Vägledning i sjukskrivningsprocessen för läkare, Försäkringskassan och andra aktörer stöter på i samband med sjukskrivningar. Stockholm: Socialstyrelsen; 2012.

Regelverk

• HSLF-FS 2018:54. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen
• SFS 1991:1047. Lagen om sjuklön. Stockholm: Socialdepartementet
• SFS 2010:110. Socialförsäkringsbalk. Stockholm: Socialdepartementet
• SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet
• SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet
• SFS 2019:1297 Lag om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter. Stockholm: Socialdepartementet
• SOSFS 2011:9. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stockholm: Socialstyrelsen
• SOSFS 2014:4. Våld i nära relationer. Stockholm: Socialstyrelsen