• Du har valt: Sörmland
Förflyttningskunskap

Förflyttning av tunga patienter

Ställa sig upp

Så länge patienten kan ställa sig upp underlättas alla överflyttningar till och från olika underlag väsentligt jämfört med om patienten inte kan stå upp. Tunga personer har god hjälp av höjdreglerbara hjälpmedel för att komma upp till stående, till exempel en höjdreglerbar säng eller arbetsstol. För att hen ska känna sig säker, oavsett om hen ska gå eller bara ställa sig upp, kan ett gånghjälpmedel som ett gåbord eller en rollator öka tryggheten. Kontrollera alltid hjälpmedlets godkända maxbelastning.

Att resa sig upp för att gå underlättas om patienten placerar sina fötter i brett gångstående. Med en fot framför den andra ökar understödsytan, balansen och möjligheten till en bättre utgångsposition för att gå framåt. Öka patientens förutsättningar att kunna ställa sig upp genom att tänka på följande:

  • Det är lättare att resa sig om patienten sitter lite längre fram på underlaget.
  • Det är lättare att resa sig från en stol som har armstöd.
  • Det fungerar bättre att trycka ifrån mot ett fast underlag än från ett underlag som är mjukt och ger efter, till exempel en säng.

Förflyttningar i liggande position

Ofta kan man arbeta med förflyttningar på de sätt som beskrivs på sidan I sängen. För att förflyttningen inte ska bli för tung behöver patientens egna kraftkällor tillvaratas. Man behöver också minska friktionen under större kroppsytor.

Exempel på friktionsminskande hjälpmedel som kan passa i sammanhanget är stora glidtyger, glidlakan kombinerat med ett gliddraglakan. Läs mer på sidan Förflyttningshjälpmedel.

Tänk på att patienten kan fortsätta glida i sängen om friktionsminskande hjälpmedel lämnas kvar i sängen. Använd korta sänghandtag eller sängens grindar som säkerhet.

Patientens bukomfång kan orsaka andningsproblem om den flyttas uppåt och trycker mot lungorna. Det undviker man genom att alltid ha ryggstödet något upphöjt. Fråga därför alltid patienten om lov att tillfälligt sänka sängens ryggstöd och i så fall hur mycket och hur länge.

I följande exempel används antihalksockor på både händer och fötter, glidtyger, draglakan och så kallade förflyttningslakan.

Längre upp i sängen

I det här exemplet kan patienten aktivt dra upp sina ben och trycka ifrån med fötterna och händerna mot underlaget.

Gör så här

  • För in glidtygerna från två håll mot patientens ryggrad. Det går lättast att få dem på plats om patienten lättar på kroppstyngden en sida i taget.
  • Höj gärna sängens fotända något om sängen har en reglerbar sängbotten.
  • Greppa om draglakanet med båda händerna nära patientens stuss.
  • Vänta tills patienten trycker ifrån med händerna och fötterna mot underlaget och dra patienten upp mot sängens huvudgavel genom att föra er kroppstyngd från det främre till det bakre benet genom att trycka med den främre foten neråt/framåt i golvet.
  • Avsluta förflyttningen med att först höja sängens lårbensdel och därefter ryggstödet något.
Bild som beskriver två vårdpersonal som hjälper en patient högre upp i sängen med hjälp av draglakan.

Vändning i sängen

Förflyttningslakan vänder patienter med stor understödsyta. Förflyttningslakanet bäddas ner i sängen som ett underlakan och täcker hela sängens längd och bredd med marginal. Eftersom förflyttningslakanet följer med patienten görs förflyttningen utan skav eller skjuv mot patientens kropp.

Fråga ansvarig läkare om det finns medicinska risker med att vända patienten helt mot vänster (hjärtats) sida.

Gör så här

  • Förbered patienten på vändningen på samma sätt som i exemplen i texten om vändning i säng på sidan I sängen.  
  • Stå alltid på den mottagande sidan av sängen i samband med lyftet för att ha full uppsikt över vändningen.
  • Korrigera patientens liggställning och skuldrans läge efter vändningen med hjälp av förflyttningslakanet.
Bild som beskriver  hur man vänder en patient i sängen med hjälp av förflyttningslakan.
Till toppen av sidan