Påverkan på vård och hälsa
Maktrelationer mellan män och kvinnor har betydelse även i vårdmötet där kön har visat sig påverka mötet mellan vårdsökande och vårdgivare [23]. Dahlborg Lyckhage med flera [9] argumenterar för att normer är ett hinder för jämlik vård då tankar om världen, oss själva och andra påverkar vårdpersonalens förhållningssätt [9]. "Att göra kön" (läs mer om begreppet på sidan Begrepp) i enlighet med stereotypa föreställningar om kvinnor och män riskerar därmed att försämra vård och bemötande [1]. Detta kan ske genom att tillskriva manliga och kvinnliga patienter olika egenskaper beroende på kön, eller att förvänta sig olika saker av sina manliga och kvinnliga kollegor. Vård- och omsorgspersonal kan alltså bekräfta eller utmana rådande normer och föreställningar om kön.
Normer kan innebära begränsningar vilket i sin tur kan påverka hälsan hos den enskilda individen [9]. När kvinnor "gör kön" utsätts de för särskilda hälsorisker som till exempel rollkonflikter och omsorgsbeteende. Män utsätts för andra risker när de "gör kön", exempelvis hög alkoholkonsumtion och ökat risktagande i trafiken [7]. Det kan också vara viktigt att komma ihåg att livsvillkoren för män och kvinnor skiljer sig åt. Detta påverkar möjligheterna till hälsa och är endast delvis en fråga om fria val. Ett exempel är att trots att svenska kvinnor yrkesarbetar så har inte de svenska männen tagit över motsvarande andel av det obetalda arbetet i hemmet. Därmed är den sammanlagda arbetsbördan för kvinnor högre än för män [24]. Hammarström och Phillips fann ett samband mellan att leva i en ojämställd parrelation och att löpa ökad risk för depression hos svenska kvinnor [25].
Nedan visas en modell för hur mäns och kvinnors val gällande hälsa är starkt begränsad av faktorer som ligger utanför deras kontroll, så som till exempel familjesituation och socialpolitik.
