• Du har valt: Skåne
Städning, rengöring

Regelbunden städning

Grundläggande städprinciper

De grundläggande städprinciperna innebär att:

  • Rengöra från det renaste till det smutsigaste, generellt uppifrån och ner. Golv städas sist.
  • Vatten ska vara av dricksvattenkvalitet.
  • Punktdesinfektion vid spill av kroppsvätskor utförs innan städning påbörjas. Använd ytdesinfektionsmedel med tensid.
  • Engångs torkdukar byts ofta och alltid mellan varje vårdplats/patientenhet. Flergångsmoppar byts mellan varje rum samt oftare vid behov, exempelvis stor golvyta.
  • För punktdesinfektion och desinfektion av kritiska punkter, använd engångs torkduk avsedd för rengöring och desinfektion alternativt tvättlapp eller torkpapper av god kvalitet till exempel M-tork. I vissa miljöer såsom operationsverksamhet används duk med lågt fibersläpp. Observera att torkduk eller motsvarande ska vara ordentligt mättad med desinfektionsmedel för att ytdesinfektion ska ha avsedd effekt.
  • Använd torkduk/mopp får aldrig doppas i rengöringslösningen.
  • Innan påfyllning av rent material ska händerna vara desinfekterade.
  • Utförd städning dokumenteras med datum och signatur i checklista.
  • Städutrustningen rengörs och/eller desinfekteras efter avslutad städning samt vid behov.

Allmän skötsel och tillsyn

I den allmänna skötseln och tillsynen ingår att:

  • Kontrollera att handdesinfektionsmedel finns på avsedd plats och även vid exempelvis patientbrits, provtagningsstol samt säng utrustad för detta och att behållare och pumpar är rena.
  • Soppåsar byts vid behov och alltid efter omläggningar och blöjbyte.
  • Tvättsäckar byts vid behov.
  • Material och utrustning som inte används plockas bort från rum/gemensamma utrymmen. Arbetsytor ska hållas fria från förvaring för att underlätta rengöring och städning.
  • Inredning som möbler, gardiner, skärmar och eventuella draperier ska rengöras regelbundet och vid behov. Möbler ska vara tillverkade av sprickfritt, ej absorberande material, ha avtorkbar yta alternativ avtagbar och tvättbar klädsel (lägst 60 o C).
  • Utrustning i korridor (till exempel akutväska, datorer och brandsläckare) rengörs regelbundet.

Daglig patientnära rengöring och städning

Daglig patientnära rengöring och städning utförs av service-, vård- och omsorgspersonal. Dokument med skriftlig rutin ska finnas i verksamheten med anvisning om vad som ingår samt utförare. Identifiera vilka ytor som ingår och vilka kritiska punkter/frekventa tagställen som eventuellt behöver kompletteras med desinfektion.

  • Börja med patientnära ytor och tagställen, till exempel sängbord, sängpaneler, säng och sänggrindar, stolar med mera i vårdrummet. Tänk även på kanter, ovan- och undersida på möbler och utrustning.

Tänk särskilt på 

  • att patientbundna tillhörigheter såsom handdukar och toalettartiklar inte finns på gemensamma ytor, exempelvis på handfat.

Daglig städning av hygienutrymme (toalett och dusch)

Daglig städning av hygienutrymme utförs vanligen av lokalvårdare. Dokument med skriftlig rutin ska finnas i lokalvårdsorganisationen. Städfrekvensen i hygienutrymme avgörs av antal patienter i förhållande till antal toaletter och patientkategori. Hygienutrymme/toaletter som används frekvent städas minst två gånger/dag.

Tänk särskilt på

  • att vid rengöring av handfat, rengörs även kran/blandare noggrant
  • att vid rengöring av toalettstol rengörs även spolknappen, över- och undersida på toalettlock, sittring och eventuella handikappstöd
  • att rengöra strömbrytare och dörrhandtag samt hållare för toalettpapper och vid behov byta toalettpapper
  • att se över duschutrymme inklusive duschpall. Bedöm behov av städning/desinfektion utifrån användning.
  • att patientbundna tillhörigheter såsom handdukar, toalettartiklar inte förekommer på gemensamma ytor.

Lokala rutiner kan behöva upprättas för rengöring och skötsel av duschslangar och duschmunstycken samt för golvbrunnar och galler.

Regionala tillägg finns, men inte för ditt val

Slutstädning av vårdplats

Slutstädning utförs av service-, vård- eller omsorgspersonal. Skriftlig rutin ska finnas i verksamheten. Slutstädning utförs när patient/vårdtagare skrivs ut, byter vårdplats och i samband med att patient bedömts som smittfri efter isolering exempelvis efter gastroenterit. Identifiera vilka ytor som ingår och kritiska punkter/frekventa tagställen som ska kompletteras med desinfektion.

I slutstädningen ingår följande:

  • Samtliga delar av sängen rengörs, inklusive kuddar och madrass.
  • Samtliga delar av sängbordet rengörs, inklusive lådor och undersida av bordskiva.
  • All utrustning kring patientenhet, såsom garderob, lampa, radio, telefon, manöverdosor, väggpanel rengörs.
  • All medicinteknisk utrustning vid patientenhet, exempelvis droppställning, volympump, blodtrycksmanschett rengörs.
  • Hjälpmedel, exempelvis rullstol rengörs.
  • Personbunden utrustning till exempel lift-/lyftskynke skickas till tvätt eller byts.
  • Toalett på enkelrum rengörs enligt ovan.
  • Toalett på flerbäddsrum, bedöm behov av rengöring enligt ovan.

Tänk även på:

  • Rengöring av tagställe såsom runt handtag på garderobsdörr inklusive garderobens insida.
  • Rengöring av vikvägg. Byte av draperi enligt lokal anvisning.
  • Att kassera förbrukningsmaterial inklusive tvätt som inte bedöms rena.
  • Att bedöma om det finns gemensam utrustning som behöver rengöras och desinfekteras.

Lokala anvisningar och rutiner ska finnas för slutstädning samt kan finnas för byte av draperi.

Städning i särskilt boende

Verksamheten har det yttersta ansvaret för att städriktlinjer upprättas och för att lägenhet vid utflyttning och slutstädning är grundligt rengjord. I riktlinjerna ska det framgå vilken kvalitet städningen ska hålla. Skriftlig städinstruktion ska utarbetas för varje typ av lokal med tillhörande objekt och finnas tillgänglig samt vara känd i verksamheten. Detta gäller oavsett vilken organisation som ansvarar för städningen.

För mer vårdinriktad verksamhet exempelvis korttidsboende, läs mer under Daglig patientnära städning.

Städning av vårdnära lokaler och utrustning som är gemensam på enheten

Regelbunden rengöring och städning i vårdnära lokaler och utrustning utförs av service-, vård- eller omsorgspersonal. För utrustning som används av flera patienter/vårdtagare och i vårdnära lokaler, till exempel dagrum, kök, desinfektions-, läkemedels- och behandlingsrum ska skriftlig rutin finnas. I rutinen ska framgå vad som identifierats och med vilken frekvens rengöring och städning ska utföras. Hjälpmedel som används av flera vårdtagare rengörs och desinfekteras mellan varje vårdtagare.

Tänk särskilt på:

  • Hjälpmedel, till exempel gåbord, rullstol och lyfthjälpmedel, sköts och underhålls enligt tillverkarens anvisning.

  • Medicinteknisk utrustning, till exempel blodtrycksmanschett, stetoskop, pulsoximeter, sköts och underhålls enligt tillverkarens anvisning.
  • Patientbrits, undersöknings-/provtagningsstol och undersökningslampa.
  • Patientskåp i omklädningsrum.
  • Matbord.
  • Arbetsytor.
  • Ytor och kritiska punkter som kräver desinfektion mellan varje patient på grund av stor risk för förorening av kroppsvätskor, till exempel skötbord, gynstol, tagställen på hjälpmedel (gåbord, rollator, rullstol), duschpall/stol och duschvagn.

Städning av förråd

För regelbunden städning av förråd utanför operations- eller sterilteknisk enhet gäller följande:

  • Rengöring av hyllor, skåp och lådor i förråd sker med rengöringsmedel och vatten.
  • Ytor där material med specificerad renhetsgrad förvaras, rengörs och desinfekteras med ytdesinfektionsmedel med tensid.
  • Ytan ska vara torr då material och textiler åter placeras i förrådet.
  • För frekvens, se tabell i SIV-dokumentets texter om "Städning av förråd".

Följ lokala anvisningar för rengöring av utrustning och utrymmen som delas av flera patienter/vårdtagare. Lokala anvisningar ska också finnas och följas för rengöring av vårdnära lokaler exempelvis läkemedels- och behandlingsrum.

Följ tillverkarens bruksanvisning för drift och underhåll av medicinteknisk utrustning och hjälpmedel.

Leksaker

Leksaker är att jämföra med annan utrustning som delas mellan patienter och ska tåla rengöring och desinfektion.

För leksaker gäller följande:

  • Leksaker ska rengöras regelbundet och kunna desinfekteras helst i diskdesinfektor alternativt i diskmaskin eller tvättmaskin i minst 60 °C.
  • Leksaker som inte tål värme rengörs och desinfekteras enligt arbetsbeskrivning i texter om Städmetoder.
  • Leksaker som inte kan rengöras/desinfekteras (till exempel böcker, tidningar, pussel, obehandlade träleksaker) kasseras om de är förorenade med kroppsvätskor/utsöndringar. Verksamheten ansvarar för regelbunden tillsyn.
  • Textilleksaker är svåra att rengöra/desinfektera och ska inte delas mellan barn. Tillhandahålls detta av verksamheten ska de vara personliga och tas med hem efter avslutat vårdtillfälle. 
  • Verksamheten har ansvar för att textilleksaker som används vid terapeutisk lek exempelvis nålsättning, demonstration av undersökningar inte förorenas under momentet alternativt kasseras.

Städning av väntrum

Städfrekvens i väntrum avgörs av antal patienter och patientkategori. Exempelvis i väntrum där barn vistas på golv kan städfrekvens av golv behöva ökas. Möbler och inredning ska rengöras regelbundet. Begränsa mängden tidningar, tidskrifter och böcker i väntrum och kassera vid behov. Verksamheten ansvarar för regelbunden tillsyn.

Städning i lokal där läkemedel tillreds eller där cytostatikabehandlad patient vårdas

Rengöring och städning i lokal där läkemedel tillreds och där cytostatikabehandlad patient vårdas följer gällande regelverk.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan