• Du har valt: Skåne
Infektioner i magtarmkanalen

Virusorsakad gastroenterit, inklusive vinterkräksjuka

Virusorsakade infektioner i magtarmkanalen är ett betydande problem inom vården [11]. Utbrott orsakas framför allt av norovirus, men även andra virus förekommer. Den kliniska bilden vid norovirusorsakad infektion i magtarmkanalen (vinterkräksjuka) kännetecknas av hastigt påkomna symtom som illamående, kräkningar och diarré.

Rotavirusinfektion drabbar främst små barn men även äldre och personer med nedsatt immunförsvar kan insjukna.

I lokala anvisningar ska ansvarsfördelningen vid utbrott tydligt klargöras och konkreta rutiner beskrivas.

Regionala tillägg finns, men inte för ditt val

Smittspridning

Avföring hos en infekterad person kan innehålla mycket stora mängder smittämnen. Vid infektion med norovirus kan även kräkningar innehålla stora mängder smittämne. Smittspridning sker via direkt eller indirekt kontakt, då smittämne som utsöndras med tarminnehållet når munnen. Vanligen sker överföringen mellan personer via händer samt via livsmedel (fekal-oral smittspridning). Vid kräkningar är droppsmitta också möjlig smittväg. Norovirus har även hittats i luft efter kräkning, men betydelsen för smitta är fortsatt oklar [12].

Inkubationstiden är som regel 1-2 dygn och symtomen varar normalt 1-3 dygn. Virusutsöndring i avföringen avtar därefter vanligen relativt snabbt men kan kvarstå en längre tid vid bland annat nedsatt immunförsvar [2,8]. Smittsamheten avgörs främst av symtomen. Då avföringen normaliserats och en god hygien kan upprätthållas betraktas man inte längre som smittsam. För att kunna bedöma att en patient är stabilt symtomfri, behövs en observationstid på 48 timmar [8].

Kontakta alltid vårdhygienisk expertis vid misstanke om utbrott på enheten för att kartlägga orsak och smittkälla och få råd om smittförebyggande åtgärder. Ett utbrott definieras här som två eller flera fall av diarré och/eller kräkning, inom cirka en vecka, hos patienter och/eller personal där ett tydligt samband med smittspridning föreligger.

Särskilt norovirus har en stor benägenhet att ge upphov till utbrott i vårdmiljö. För att minimera risken för störningar i den ordinarie verksamheten under norovirussäsong bör det finnas en plan för utbrottshantering. Planen bör beakta följande aspekter:

  • Säker arbetsmiljö.
  • Tillräcklig tillgång till lokaler där patienter med bekräftad eller misstänkt norovirusinfektion kan vårdas avskilt.
  • Personaltillgång.
  • Utbildning och spridning av information.
  • Kommunikation.
  • Övervakning.
  • Ansvar och ledning [8].

Diagnos och provtagning

Virusprov från faeces eller, i andra hand, kräkning. Symtomen avgör handläggningen och därför ska man inte avvakta provsvar innan lämpliga vårdrutiner tillämpas. Det är inte meningsfullt att ta kontrollprov när symtomen avklingat.

Vårdrutiner vid virusorsakad gastroenterit

Kunskap om virusorsakad gastroenterit ska finnas hos all personal så att smittspridning kan undvikas genom hög observans, tidig diagnostik och adekvata vårdrutiner.

Det finns idag få kontrollerade studier med hög evidens för vilka vårdhygieniska åtgärder som har effekt vid utbrott av norovirus. Därför grundas handlingsprogram ofta på utbrottsbeskrivningar och experters erfarenheter [8,13,14].

  • Observera särskilt att efter patientnära arbete vid misstänkt eller konstaterad gastroenterit ska händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion (SOSFS 2015:10) [8].
  • Använda stänkskydd (munskydd och skyddsglasögon eller visir) om det är känt att patienten kräks och det finns risk för stänk mot ansiktet [8].
  • Patienter med symtom på gastroenterit vårdas i enkelrum med egen toalett och vistas på rummet med stängd dörr tills de har varit symtomfria i åtminstone 48 timmar [8].
  • Man bör undvika att flytta sjuka eller exponerade patienter inom och mellan verksamheter. Om förflyttning är nödvändig ska den mottagande vårdenheten informeras om aktuell smittsamhet [8].
  • Patienter som har exponerats för virusorsakad gastroenterit bör vårdas separat, om möjligt i enkelrum, och med egen toalett under inkubationstiden (48 timmar) [8].
  • Kontakta vårdhygienisk expertis vid behov.

Läs om rengöring, desinfektion, städning, hantering av avfall och tvätt i texten om vårdrutiner vid infektioner i magtarmkanalen.

Personalrelaterade åtgärder

  • Det är viktigt att personal som varit sjuk är symtomfri innan återgång i tjänst. Vanligen rekommenderas att 48 timmar, eller minst 24 timmar, ska ha förflutit sedan senaste symtom [8].
  • Personal bör ha varit symtomfria i minst 48 timmar innan de får hantera oförpackade livsmedel [8].
  • Personal som vårdar patienter med virusorsakad gastroenterit bör inte hantera livsmedel [8].
  • Begränsa antalet personal som vårdar sjuka/inkuberade patienter. Tillämpa kohortvård (se nedan) vid flera fall av gastroenterit på avdelningen.
  • Vid enhet där utbrott av misstänkt eller verifierad virusorsakad gastroenterit förekommer bör personal om möjligt vara enhetsbunden under arbetspasset för att minimera risken för smittspridning mellan olika vårdenheter.

Särskilda åtgärder vid utbrott

  • Om det finns enkelrum med eget hygienutrymme tillgängligt kan en patient som insjuknar med gastroenterit på ett flerpatientrum omedelbart flyttas dit [8].
  • Medpatienter utan symtom på flerpatientrummet betraktas som exponerade och bör ligga kvar på flerpatientsalen. Inga andra patienter bör flyttas in bland de exponerade. De exponerade patienterna bör inte flyttas ut bland icke exponerade patienter förrän det gått 48 timmar sedan senaste gastroenteritsymtom på salen [8].
  • Patienter som insjuknat och exponerade medpatienter bör vårdas dygnet runt av särskilt avdelad personal som inte deltar i vården av övriga patienter, ha ett eget hygienutrymme och vistas på rummet (kohortvårdas) [8].
  • Om kohortvård enligt ovan kan bedrivas är intagningsstopp sällan nödvändigt [8]. Vid smittspridning utanför kohorten bör kohorten i första hand utökas.
  • I vissa fall kan även intagningstopp på hela eller delar av enheten vara nödvändigt [8]. Exempelvis om kohortvård inte är möjligt eller vid snabb och omfattande spridning på enheten vilket gör kohortindelningen osäker. Beslut bör tas enligt lokala riktlinjer och i samråd med vårdhygienisk expertis.
  • Vid norovirusutbrott ska inte självserveringar eller bufféer förekomma [8].
  • Besökare till vårdenheten informeras om att det pågår ett utbrott varför besök bör undvikas, och att det är olämpligt att samtidigt besöka andra enheter på grund av smittrisken [8].

Checklista vid utbrott av virusorsakad gastroenterit

  • Informera all berörd personal.
  • Kontakta vårdhygienisk expertis vid misstanke om utbrott.
  • Vårda patienter med symtom på enkelrum.
  • Tillämpa basala hygienrutiner och mekanisk rengöring med handtvätt som tillägg.
  • Informera och/eller hjälp patienterna med deras handhygien.
  • Bedriv kohortvård hela dygnet.
  • Avdela personal som sköter mathanteringen.
  • Avbryt all bufféservering såväl till patienter som till personal.
  • Om kohortvård inte är möjlig eller vid snabb, utbredd smittspridning övervägs intagningsstopp i samråd med verksamhetschef och vårdhygienisk expertis.
  • För loggbok/epidemirapport över insjuknade (se nedan).
  • Skylta avdelningen med information "magsjuka".
  • Desinfektera riskutsatta ytor dagligen och vid behov.

Läs om rengöring, desinfektion, städning, hantering av avfall och tvätt i texten om vårdrutiner vid infektioner i magtarmkanalen.

Pdf för nedladdning och utskrift:

Checklista_vid_utbrott_av_virusorsakad_gastroenterit_2024.pdf

Regionala tillägg finns, men inte för ditt val

Epidemirapport

Om patienter eller personal insjuknar på en vårdenhet är en epidemirapport (loggbok) av stort värde. Denna kan kompletteras med en epidemikurva för tydliggörande av tidsförloppet.

Lämpliga uppgifter att registrera kan vara

  • namn och personnummer
  • var patienten kommer ifrån och när
  • rumsnummer och/eller rumsbeteckning och eventuellt sängnummer
  • datum och klockslag för symtomdebut
  • frekvensen av diarréer och kräkningar per dygn. Dokumentera datum och klockslag för varje diarré och kräkning.
  • vilken typ av provtagning som har gjorts eller görs
  • vilka som har delat rum med patienter med symtom
  • eventuellt intagningsstopp
  • datum och klockslag för när patienten har blivit symtomfri
  • datum och klockslag för när patienten har förklarats smittfri
  • om patienten har skrivits ut och i så fall vart.

Se lokala anvisningar för epidemirapport/registrering.

Regionala tillägg finns, men inte för ditt val

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan