Desinfektion av ytor
Smuts minskar på olika sätt aktiviteten av desinfektionsmedel, till exempel genom att desinfektionsmedel till viss del binds till smuts i stället för mikroorganismer. Vissa desinfektionsmedel kan fixera smuts på ytor och därmed kapsla in mikroorganismer som blir svåra att komma åt under den fixerade smutsen. Ytor som för ögat ser smutsiga ut bör först rengöras med ett rengöringsmedel. När ytan åter har torkat, desinfekteras den med ett desinfektionsmedel. Desinfektionsmedel som används till ytor bör även innehålla en detergent som nedsätter ytspänningen samt tillför viss rengörande effekt. Ett lämpligt medel är isopropanol cirka 45 volymprocent innehållande tensid. Det ska ha effekt mot både bakterier och virus, och tidigare nämnda europeiska standarder är väl lämpade för att prova aktiviteten. Observera dock att många alkoholbaserade desinfektionsmedel inte har tillräckligt bra effekt för att fullt ut klara provning enligt SS-EN 14476:2013 +A2:2019, där även aktivitet mot icke-höljeförsedda virus som norovirus och poliovirus undersöks. Dessa är relativt svåra att avdöda med alkoholbaserade desinfektionsmedel till skillnad från höljeförsedda virus, till exempel hepatit B- och C-virus och hiv, som är lättare att avdöda.
Man kan räkna med att medel som klarar standardiserade provningar mot bakterier även avdödar höljeförsedda virus, och sådana medel duger i de flesta fall bra för rutinmässig ytdesinfektion. Medlen får inte vara korrosiva, det vill säga får inte påverka ytmaterialet. Vid ytdesinfektion riktad mot norovirus rekommenderas persulfatbaserade oxiderande desinfektionsmedel. Ett alternativ kan vara en noggrann rengöring följt av desinfektion med klorin. Vad gäller clostridioides difficile-sporer på ytor i miljön så bör de i första hand avlägsnas med noggrann rengöring. I de fall även desinfektion därefter anses nödvändig måste desinfektionsmedel med sporicid aktivitet väljas, till exempel klorin.
Desinfektionsmedel får inte bara hällas eller sprejas över en yta. Patientnära till synes relativt rena ytor på mottagningar och vårdavdelningar, till exempel sängbord, instrument- och operationsbord på operationsavdelningar, bänkar på laboratorier, och så vidare torkas av med alkoholbaserat desinfektionsmedel med rengörande effekt.
Desinfektion av rena ytor
Ytor som är helt rena kan desinfekteras med 70 % etanol utan tensid, exempelvis ytor som redan är rengjorda och torra, vilket kan gälla instrument- och operationsbord på operationsavdelning eller ytor i renrumsmiljö som ser rena ut.
Punktdesinfektion av mindre ytor
Använd handskar.
Små mängder spill av blod eller annat organiskt material torkas upp och desinfekteras med alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensid som både har rengörande och desinfekterande effekt. Ett lämpligt medel är isopropanol cirka 45 volymprocent med rengörande effekt. Bearbeta ytan mekaniskt. Inverkningstiden är tills medlet har torkat in och den ska vara minst 1 minut för alkoholbaserade medel.