Säkerhetsfunktioner

Standard

En harmoniserad standard för infusionsutrustning finns, EN 60601-2-24. Den tar bland annat upp många av infusionsutrustningens säkerhetsfunktioner. Tillverkaren måste alltid följa MDD/MDR och svensk författning. MDD/MDR är EU's medicintekniska direktiv vars syfte bland annat är att upprätthålla säkerheten på produkter och utrustning. Läkemedelsverket är den myndighet som har tillsynsansvaret av de medicintekniska produkterna som finns på den svenska marknaden.

Läs mer i Vårdhandbokens text om ansvarsfördelning.

Olika larm från utrustning

Start av pump/vänteläge

Om en infusionsutrustning lämnas preparerad och färdig för att startas kommer utrustningen normalt att larma efter en förinställd tid, oftast 2-5 minuter. Detta kan även gälla om pumpen satts i vänteläge. Larmet finns för att påminna vårdpersonalen så att man inte av misstag tror sig ha startat en infusion.

Droppsensorer

Volyminfusionspumpar har traditionellt varit utrustade med en droppsensor. Det primära syftet med en droppsensor är att räkna droppar. Droppsensorn säkerställer att dropparna motsvarar den inställda hastigheten i pumpen. Om dropptakten skulle avvika från den inställda hastigheten i pumpen ska pumpen larma. Droppsensorn upptäcker både fritt flöde och uteblivet flöde till exempel om infusionspåsen är tömd eller om det finns stopp i slangen uppströms pumpen. Droppsensorn sänder ljus genom droppkammaren. En droppsensor kan inte användas där höga krav ställs på rätt infusionshastighet. Är kammaren dimmig eller fylld med för mycket vätska fungerar inte droppsensor. I transportsituationer är situationen liknande. Upptäcks inget flöde av droppsensor ska pumpen larma. Numera går de flesta volympumpar att använda utan droppsensor. Ofta måste då en förinställd volym anges i pumpen eftersom det inte finns någon droppsensor som känner av när läkemedelsreservoaren är tom. Det är då viktigt att man anger i pumpen hur stor volym som ska infunderas eftersom droppsensorn annars känner av när infusionspåsen är tömd.

Flödessensorer

Vissa pumpar är utrustade med interna sensorer som larmar om det finns hinder/för lågt flöde uppströms eller nedströms om pumpen.

Luftdetektor

I en modern volympump finns en luftdetektor som ska känna av luftbubblor i infusionsaggregatets slang. När exempelvis kylda vätskor används finns en stor risk att luft frigörs. Om en luftmängd som överstiger den inställda larmgränsen detekteras kommer pumpen att larma. Luftmängd kan vara både en enstaka bubbla stor nog att ge larm, eller en ackumulerad mängd av mindre bubblor som ger larm. Utan larm skulle luften kunna transporteras till patienten och eventuellt orsaka en luftemboli.

Funktionsprincipen för en luftdetektor är att en sändare (vanligen ultraljud) skickar ut signaler som sedan påverkas olika av om de passerar genom luft eller vätska. En mottagare känner av förändringar. Mängden luft framför mottagaren avgör storleken på den "felsignal" som mottagaren avger.

Vid användning av glasflaskor till infusionsvätskor utan luftdetektor krävs noggrann övervakning, oavsett administreringsväg, för att undvika luftemboli.

Det finns även en risk att det bildas luft i infusionsaggregatet om man fyller infusionsaggregatet för hand. Flera pumpar har en funktion för just att fylla infusionsvätskan i infusionsaggregatet.

Givare för övervakning av tryck

Tidigare var en av de vanligaste orsakerna till tillbud med infusionspumpar att trycket i infusionsaggregatet steg till alltför höga nivåer. När ett sådant tryck frigörs avges en ofrivillig bolusdos till patienten. Denna bolusdos kan, beroende på läkemedlets egenskaper och styrka, ge upphov till obehag eller skada.

En tryckkänslig givare som monteras i direkt kontakt med slangsetet eller en speciell "tryckdisk" på slangsetet kan känna av om trycket i slangen ökar.

På flertalet moderna infusionspumpar går det att ställa in en larmgräns för tryck. Detta minskar den potentiella bolusdosen.

Moderna infusionspumpar kan även backa vid trycklarm för att minska trycket och eliminera bolusrisken. Detta för att förhindra en bolusinfusion om en port öppnas. En backventil på en sprutpump kan motverka denna funktion och trycket i systemet finns kvar efter att pumpen stannat. Backventiler bör inte användas då potenta läkemedel används.

Observera att denna övervakning inte kan eliminera risken för att en infusion går subkutant. Vissa infusioner, till exempel epidural, kan behöva arbeta med ett högre tryck för att infusionsvätskan ska kunna levereras.

Andra typer av larm

• Utrustningarna larmar om tillbehören är felmonterade eller om man under drift öppnar eller manipulerar utrustningen.
• Håller batteriet på att ta slut larmar utrustningen.
• Larm för tekniskt fel. Då ska utrustningen kontrolleras av teknisk avdelning.
• Larm för nästan tom och tom infusion.

Aggregat som skydd mot fritt flöde

De flesta infusionsaggregat som används i volympumpar är "nycklade". De är konstruerade att enbart passa en avsedd volympump. Aggregaten har vanligen en flödesspärr/ventil som hindrar fritt flöde till patient om aggregatet kopplas ifrån pumpen.

Lås

En del utrustningar har olika lås så inga inställningar kan göras utan att låsa upp utrustningen. Oftast görs det med kod eller kombinationer av knapptryckningar. Även mekaniska lås finns på till exempel sprutpump, nyckel som vrids om för att förhindra att inställningar kan göras.