Iordningställande, administrering och överlämnande
Vem gör vad?
- Läkare, tandläkare och sjuksköterskor är behöriga att iordningställa, administrera och överlämna läkemedel.
- Fysioterapeuter (sjukgymnaster) är behöriga att iordningställa, administrera och överlämna läkemedel som ska ges till patienter i samband med fysioterapi.
- Sjukhusfysiker är behöriga att iordningställa radioaktiva läkemedel och överlämna perorala radioaktiva läkemedel.
- Biomedicinska analytiker, tandhygienister, röntgensjuksköterskor och de barnmorskor som inte är sjuksköterskor är behöriga att iordningställa, administrera och överlämna läkemedel inom sina respektive kompetensområden. Barnmorskor som har en utbildning från ett annat EU/EES-land eller utanför EU/EES kan vara barnmorskor utan att vara sjuksköterska.
- Apotekare och receptarier är behöriga att iordningställa och överlämna läkemedel.
- Optiker är behöriga att iordningställa och administrera de läkemedel som de är behöriga att rekvirera, dock inte till barn under åtta år.
- Studenter som genomgår verksamhetsförlagd utbildning och de personer som enligt beslut av Socialstyrelsen gör praktisk tjänstgöring i syfte att få svensk legitimation som sjuksköterska får iordningställa, administrera och överlämna läkemedel under tillsyn av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Studenter får inte självständigt utföra arbetsuppgifterna. I lokala rutiner ska det tydligt framgå ansvarsfördelning mellan handledare och student.
- Icke legitimerad personal i ambulanssjukvården och räddningstjänsten får med stöd av ett generellt direktiv om läkemedelsbehandling iordningställa och administrera medicinsk oxygen (syrgas) till en patient, utan att en sjuksköterska har gjort en behovsbedömning.
- "Annan person" får efter delegering, i undantagsfall iordningställa, administrera och överlämna läkemedel, läs mer på sidan Delegering av hantering av läkemedel.
Behörighet att utöva yrket och skyddade yrkestitlar regleras i patientsäkerhetslagen. Vissa har så kallad ensamrätt till yrket, vilket innebär att endast den som har legitimation eller särskilt förordnande får utöva det. Andra legitimationsyrken till exempel sjuksköterska har skyddad yrkestitel. Här hittar du information om vem som får göra vad i hälso- och sjukvården, se länk i Referenser.
Därutöver finns andra förordningar och föreskrifter som måste beaktas. Bland annat finns en särskild förordning om behörighet till vissa anställningar inom hälso- och sjukvården (SFS 1998:1518).
Vårdgivaren ansvarar för att säkerställa att det finns personal med den kompetens som krävs för att kunna ge patienterna en god och säker vård.
Rimlighetsbedömning av dos
Den som ska iordningställa ett läkemedel ska först göra en bedömning om dosen som ordinerats är rimlig i den enskilda situationen. När läkemedlet har iordningställts ska den färdigställda dosen rimlighetsbedömas före administrering eller överlämnande till patient.
Rimlighetsbedömning kan göras enligt följande:
- Granska ordinationen utifrån patientens diagnoser, aktuella tillstånd och mätvärden. Avgör om det är en rimlig dosering enligt Fass eller riktlinjer, aktuell indikation och om det förekommer dubbelbehandlingar. Till exempel flera generikapreparat med samma substans.
- Värdera om mängden läkemedel som du iordningsställt/administrerar/överlämnar är rimlig utifrån volym, antal ampuller, antal tabletter.
- Kontrollera överkänslighetsmarkering och fråga patienten om läkemedelsöverkänslighet ifall det är första gången patienten får läkemedlet under det aktuella vårdtillfället.
Se lokala anvisningar för rimlighetsbedömning.
Iordningställande
Iordningställande av läkemedel innebär att man plockar fram, dispenserar tabletter och kapslar i mugg eller dosett, häller upp flytande läkemedel, drar upp i spruta, löser upp eller späder ett injektions- eller infusionsläkemedel och så vidare. I dagligt tal används ofta uttrycket att "dela läkemedel". Det finns dock risk för missuppfattning då det kan förväxlas med att dela en tablett mitt itu eller att dela ut och överlämna läkemedel.
Vid iordningställande av läkemedel ska en rimlighetsbedömning göras mot såväl ordinationen som det iordningställda läkemedlet. Vid iordningställande i form av spädning ska särskild försiktighet iakttas, det vill säga att rätt spädningsvätska används i rätt volym, så att rätt koncentration och dos erhålls. Vårdgivaren ska ta fram tydliga instruktioner till den hälso- och sjukvårdspersonal som iordningställer läkemedel som ska spädas.
Iordningställande av läkemedel ska ske på ett aseptiskt vis så att läkemedel inte kontamineras med mikroorganismer. Basala hygienrutiner ska följas. Arbetsbänk där läkemedel iordningställs ska rengöras såväl före som efter iordningställande.
Skyddsutrustning
Den som iordningställer läkemedel ska också tänka på att skydda sig själv och bör därför bära skyddshandskar, och eventuellt förkläde, då det finns risk att få läkemedel på huden som kan orsaka allergier eller annan ohälsa. Man ska aldrig ta i läkemedel med bara händer då det även finns risk för att det absorberas genom huden. Sked kan användas vid upptag av tabletter eller kapslar från en burk. Munskydd används om läkemedlet dammar. Delning eller krossning av tabletter liksom tömning av kapslar medför risk för dammexponering. Detta blir särskilt riskabelt när det gäller tabletter och kapslar som innehåller allergiframkallande ämnen eller särskilt farliga läkemedel som antibiotika och cytostatika. Kontrollera vilka riktlinjer vårdhygien har i din region.
Läkemedel som omfattas av AFS 2005:5 om cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt, som till exempel antibiotika, får endast iordningställas i lokal som är särskilt avsedd och inredd för ändamålet. Sådan teknik och sådana hjälpmedel ska användas vid iordningställande (tillredning) och administrering av läkemedel att risken för exponering via luftvägar, huden och ögon minimeras. Detta kan uppnås genom säkerhetsbänkar eller slutna system. Varje vårdgivare beslutar om vilka system eller ändamålsenliga hjälpmedel som ska eller bör användas.
Cytostatika kräver andra skyddsåtgärder vid iordningställande och bör beredas som extempore läkemedel på sjukhusapotek eller av upphandlad leverantör. Läs mer i Vårdhandbokens texter om Cytostatika, cytotoxiska läkemedel.
Delbarhetsinformation - delning och krossning
För information om delning och krossning hänvisas till Fass-texten under "Delbarhetsinformation" för respektive preparat, alternativt kontakt med respektive läkemedelsföretag. Om ett preparat inte går att dela eller krossa kan det finnas ett generikum med andra egenskaper som gör läkemedlet mer lämpligt att dela eller krossa alternativt om substansen finns i en kapsel som går att tömma ur. Både den som iordningställer, överlämnar och/eller administrerar läkemedel måste ha kunskap om delning och krossning.
Utbytbarhet
Information om "Utbytbarhet: Utbytbara läkemedel" återfinns i Fass-texten för respektive preparat. Verksamhetschefen ska ansvara för att det finns fastställt vilka läkemedel som får bytas ut mot likvärdiga läkemedel vid iordningställandet. I den kommunala hälso- och sjukvården är det medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) som har detta ansvar.
Om det ordinerade läkemedlet byts ut ska uppgifter om läkemedlet som har iordningställts, administrerats eller överlämnats dokumenteras i patientjournalen. Detsamma gäller i de fall det i ordinationen endast har angivits en aktiv substans. Syftet med kravet på dokumentation är att man ska kunna spåra vilket läkemedel/preparat patienten i praktiken har fått. Detta är extra viktigt vid eventuella indragningar.
Se lokala anvisningar för iordningställande.
Märkning
Ett iordningställt läkemedel som inte överlämnas eller administreras direkt, ska vara märkt med uppgifter om patientens identitet och läkemedlets namn eller aktiv substans, styrka, tidpunkt för iordningställande, tidpunkt för administrering eller överlämnande, vem som har iordningställt samt administreringssätt. Infusioner ska även vara märkta med de tillsatser som gjorts. Märkning ska också ske om läkemedlet ska administreras eller överlämnas av annan person än den som har iordningställt det.
Vårdgivaren får dock besluta om att det iordningställda läkemedlet inte behöver märkas med patientens identitet eller tidpunkt för administrering eller överlämnande under förutsättning att det är förenligt med en god och säker vård.
Vissa läkemedel har begränsad hållbarhet i bruten förpackning och ska märkas med brytningsdatum. För information om användningstider, se förpackningen, bipacksedeln eller Fass-texten. För mer generella regler se "Förvaring, märkning, lagrings- och användningstider för läkemedel" i Svensk läkemedelsstandard. Länk finns i Referenser.
Se lokala anvisningar för märkning.
Dosjustering utförd av sjuksköterska
Dosjustering är en del av ordinationen. En sjuksköterska utan behörighet att ordinera ett visst läkemedel får dock i vissa fall justera doseringen i en läkemedelsordination utifrån mål- eller mätvärden. Den som ordinerar en sådan läkemedelsbehandling bestämmer en initial dosering samt de mål- eller mätvärden som ska ligga till grund för dosjusteringen. Detta gäller endast särskilt utsedda sjuksköterskor med säkerställd specifik kompetens. En justerad dos ska dokumenteras i patientjournalen.
I vårdgivarens rutiner ska det framgå vilken kompetens en sjuksköterska ska ha för att få justera doseringen i en läkemedelsordination samt vilka läkemedel som får dosjusteras.
Se lokala anvisningar för dosjustering.
Administrering
Administrering innebär att läkemedlet tillförs kroppen direkt. Vid överlämnande, se nedan, är det patienten själv eller en tredje person som administrerar.
Läkemedel ska normalt iordningställas i direkt anslutning till administreringen. Den som iordningställt läkemedlet ska i första hand själv administrera, men kan överlämna till en kollega med formell kompetens eller till annan person som erhållit skriftlig delegering om detta är förenligt med en god och säker vård. Den som administrerar ska kunna bedöma patientens tillstånd och kunna rimlighetsbedöma utifrån såväl ordination som iordningställd dos. Se även under rubriken Rimlighetsbedömning ovan.
Ansvarsfördelning och tillvägagångssätt för dessa situationer ska framgå av vårdgivarens rutiner samt i delegeringsbeslut, se Delegering av hantering av läkemedel.
Se lokala anvisningar för administrering.
Överlämnande
Läkemedel kan överlämnas till patienten eller till en tredje person som administrerar, det vill säga tillför det till kroppen. Tredje person kan vara förälder eller annan närstående, det vill säga en person som inte tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen.
Den som överlämnar ska kunna bedöma patientens tillstånd och kunna rimlighetsbedöma utifrån såväl ordination som iordningställd dos, samt informera om de läkemedel som överlämnas, exempelvis om krossning eller delning är möjligt. Se även under rubriken Rimlighetsbedömning ovan.
Ansvarsfördelning och tillvägagångssätt för dessa situationer ska framgå av vårdgivarens rutiner samt i delegeringsbeslut, se Delegering av hantering av läkemedel.
Se lokala anvisningar för överlämnande.
Kontroll
I samband med iordningställande, administrering och överlämnande ska en rimlighetsbedömning göras mot såväl ordinationen som det iordningställda läkemedlet. Se vidare under rubriken Rimlighetsbedömning av dos ovan.
Den som iordningställer och administrerar eller överlämnar ett läkemedel ska kontrollera patientens identitet, läkemedlets namn/substans, styrka, läkemedelsform, dos, administreringssätt och doseringstidpunkt mot ordinationshandlingen samt administrera läkemedlet vid avsedd tidpunkt. Den som administrerar ett läkemedel måste även ha tillräcklig kunskap för att administrera läkemedlet på ett korrekt sätt om till exempel administreringen ska ske via en central infart.
Dokumentation
Varje enskild iordningställd, överlämnad och administrerad dos av läkemedel ska signeras i utdelningslistan.
Om patientens personligt medförda läkemedel används ska dessa också dokumenteras i läkemedelsjournalen. För mer information om patientens medhavda läkemedel se under rubriken "Egenvård".
Vacciner ska dokumenteras med vaccinets batchnummer/tillverkningsnummer eller något annat identifikationsnummer i patientjournalen.
Biologiska eller bioteknologiskt framställda läkemedel ska dokumenteras med batchnummer/tillverkningsnummer i patientjournalen. Lista över biologiska läkemedel finns på Läkemedelsverkets webbplats. Länk finns i Referenser.
Se lokala anvisningar för kontroll och dokumentation.
Delegering av hantering av läkemedel
Delegering av iordningställande, administrering eller överlämnande av läkemedel får ske skriftligen av sjuksköterska, läkare och tandläkare, som är såväl formellt som reellt kompetent för den uppgift som ska delegeras, till annan person, som är reellt kompetent. Delegeringar får utföras under strikta och begränsade former om vårdgivaren har beslutat detta samt om verksamhetschefen bedömer att det är förenligt med en god och säker vård. Den som delegerar måste själv kunna utföra arbetsuppgiften i alla dess delar och ansvarar för att uppgiftsmottagaren är reellt kompetent.
Delegeringar få utfärdas inom hälso- och sjukvården med undantag för ambulanssjukvården. Se vidare under särskilt avsnitt om Delegering av hantering av läkemedel samt Vårdhandbokens texter om Delegering och ansvar.
Se lokala anvisningar för delegering av hantering av läkemedel.
Egenvård
Vid inskrivning av en patient i sluten vård, och kontinuerligt under vårdtiden, ska sjuksköterska eller läkare ta ställning till om patienten har möjlighet att själv fortsätta ansvara för sin egen pågående läkemedelsbehandling eller om läkemedlet i stället ska administreras eller överlämnas av hälso- och sjukvårdspersonal (HSLF-FS 2017:37).
Vårdgivaren ska ha riktlinjer för hur patientens personligt medförda läkemedel ska hanteras både ur patientsäkerhetssynpunkt och vem som ska stå för kostnaden beroende på vilka avtal som gäller inom respektive region.
Se lokala anvisningar för egenvård och patientens personligt medförda läkemedel.
Tillverkning och hantering av hemodialysvätskor och hemofiltrationsvätskor
För denna hantering finns mer att läsa i HSLF-FS 2022:40 dialysföreskrifter; on-linetillverkning och hantering av hemofiltrationsvätskor. Länk finns i Referenser.
Läs mer i Vårdhandbokens texter om hemodialys och peritonealdialys.