• Du har valt: Skåne
Suturer och suturtagning

Suturer och suturtagning - Översikt

Att behandla sår är en av de vanligaste omvårdnadsåtgärderna i alla vårdformer. De flesta sår behöver täckas med någon typ av sårförslutningsprodukt (sårförband), oavsett hur såret har uppkommit exempelvis genom olycksfall, operation eller som komplikation till sämre blodcirkulation.

Den här texten handlar om så kallade primärläkande sår som operationssår och vissa traumatiska sår, till exempel skärsår som är utan vävnadsdefekt. Dessa kan förslutas med suturer, metallclips (staples/agraffer), sårlim eller sårtejp. I vissa fall väljs även undertrycksbehandling för att stödja primärläkningen. En sårförslutning kan behöva förstärkas med någon form av sårförband.

I ämnet Suturer och suturtagning berörs övriga sår och sårinfektioner endast ytligt. För fördjupad läsning hänvisas till Vårdhandbokens texter om sårbehandling

Mål för sårförslutning

Målet för sårförslutning är att stödja sårläkningsprocessen, förhindra sårkomplikation, bidra till att sårområdet återfår god funktion och får ett gott kosmetiskt utseende. Sårbehandlingen ska omfatta en helhetssyn på patienten och i första hand riktas mot bakomliggande orsaker till såret, som till exempel kirurgi eller yttre trauma.

Om såret enbart bandageras utan att läkningshämmande faktorer uppmärksammas och åtgärdas både hos patienten och i omgivningen kan det leda till långsam eller helt utebliven läkning. Sårförbandet bör klara att hantera rikligt med sårvätska och skydda den friska huden runt såret mot uppluckring, stödja möjligheten att glesa ut förbandsbyten samt hålla läkningsmiljön lagom fuktig och kroppstempererad. Prognosen för den förväntade tiden för sårläkning, varierar beroende på orsaken till sårets uppkomst, patientens ålder och allmäntillstånd samt samsjuklighet.

Inom området sår och sårbehandling finns idag mycket vetenskaplig evidens men inom vissa delar är den begränsad. Det finns därför behov av mer forskning. Mycket grundar sig fortfarande på kliniskt välbeprövade metoder och rutiner.

Teamet runt patienten har olika kompetens och ansvar. Läs mer om sjuksköterskans respektive läkarens olika kompetens när det gäller sårbehandling.

Läs mer i Vårdhandbokens texter om Operationssjukvård. 

Patientinformation och delaktighet

Sjuksköterskan har i mötet med patienten möjlighet att samtala om hur egna personliga resurser kan tillvaratas för att forma tillvaron så att patienten upplever hälsa och ett så gott liv som möjligt. För att kunna vara delaktig i sin behandling behöver patienten få kunskap om förutsättningar för sårförslutning, omläggning och vilka faktorer som påverkar sårläkningen. Målsättningen med vården ska dokumenteras. Vid behov och om patienten önskar kan även närstående vara med.

Patienten ska även få information om

  • när det är lämpligt att duscha på sårförslutningen
  • när sårförslutningsförbandet helt kan avlägsnas
  • infektionstecken att observera och var patienten då ska vända sig.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan