Kontrakturprofylax och förflyttning

Kontrakturer uppstår när en led inte används normalt. Bindväven blir då fastare och mindre elastisk, ledkapseln blir styvare och musklerna kortare med risk för felställningar [2]. Läs mer i Vårdhandbokens texter om Orörlighet, komplikationer och under relaterad information.

Förebygga kontrakturer

Rörelse och belastning är en förutsättning för att behålla funktionen i rörelse- och stödjeorganen, det vill säga muskler och skelett. För en person med ett amputerat ben innebär uppkomna kontrakturer i leder ovanför amputationsnivån försämrade förutsättningar för gång med protes. Kontrakturen försvårar inställningen av protes och muskulaturen får försämrad förutsättning att fungera optimalt.

Det är mycket viktigt att patienten får information och förstår vikten av att bibehålla rörligheten i lederna och att kontrakturer ska undvikas. Vårdpersonalen bör även informeras och instrueras hur kontrakturer ska undvikas. Det är speciellt viktigt att uppmärksamma risk för kontrakturer vid svår smärta eller vid avslappnat läge.

Råd och regim vid kontrakturprofylax

• Uppmuntra och instruera patienten att vara delaktig och ta ansvar för att ta ut rörlighet i höfter och knän. Informera patienten att alla muskler som böjer en led är starkare än de som sträcker och därför är det viktigt att ta ut rörlighet i lederna varje dag, helst flera gånger per dag.  
• Det är viktigt att stärka och använda det kvarvarande benet. Stöd patienten vid förflyttningssituationer,  ge hjälp till självhjälp.
• Ordna så att patienter som är transtibialt amputerade (amputerade nedanför knäleden) har ett amputationsstöd på rullstolen så att patienten kan sitta i rullstol med rak knäled. Det vill säga patienten ska undvika att sitta med böjd knäled. På så sätt åstadkommer patienten töjning av led och muskler i knäled och minskar risken för kontrakturer. 
• Hjälp patienten att ligga på mage eller ligga plant på rygg åtminstone 20 minuter varje dag. Då åstadkommer patienten töjning av framförallt höftböjarna.

Förflyttningar

Det är angeläget att patienten tränar och medverkar vid förflyttningar så snart som möjligt. Dagen efter operationen startas ett individuellt träningsprogram. Programmet avser rörelseträning, kontrakturprofylax och förflyttningsträning. Träning av förflyttningsmomenten ger både styrka och rörlighet.  Det bidrar också till självständighet. Undvik lyft om möjligt. Läs mer om förflyttningar i Vårdhandbokens texter om förflyttningskunskap.