C = Cirkulation

En fungerande blodcirkulation behövs för att försörja kroppens alla vävnader med syre och näring samt för att transportera bort skadliga metaboliter och koldioxid.

Det är viktigt att hitta tidiga tecken på cirkulationssvikt för att undvika allvarliga konsekvenser för patienten.

Tidiga tecken på cirkulationssvikt är

• ökad andningsfrekvens
• svag puls
• ökad pulsfrekvens
• oro och/eller sänkt vakenhet
• perifer kyla.

När cirkulationssvikten leder till otillräcklig syreförsörjning i vävnaderna kallas tillståndet chock. Tecken på chock kan bland annat vara att patienten blir kallsvettig och blek samt har sänkt vakenhetsgrad. Chock kan orsakas av exempelvis blödning, sepsis, hjärtinfarkt samt allvarliga skador på ryggmärgen.

Perifer cirkulation

Notera om patientens hud är varm eller kall, torr, svettig eller kallsvettig. Kalla, bleka eller blåmarmorerade händer och fötter tyder på att de perifera kärlen är sammandragna och att blodcirkulationen kan vara påverkad. Huden är ofta kallsvettig.

Undersökning av den kapillära återfyllnaden kan tillsammans med den sammantagna kliniska bilden, ge kompletterande information om patientens blodcirkulation:

• Tryck cirka 5 sekunder på huden på en av patientens nagelbäddar.
• Släpp taget och räkna hur många sekunder det tar innan nagelbädden är rosa igen.
• En återfyllnad på 3 sekunder eller mer tyder på dåligt blodflöde i kapillärerna.
• Titta efter cyanos på läppar och nagelbäddar samt i munnen om huden är svår att bedöma.
• Bedöm perifer kroppstemperatur. Nedsatt perifer temperatur och blekhet kan vara ett tecken på cirkulationssvikt.

Genom att bedöma patientens puls får du information om hjärtfrekvens, rytm, om pulsen är tunn eller fyllig samt en grov uppskattning av blodtrycket.

Är pulsen

• snabb eller långsam?
• regelbunden eller oregelbunden?
• välfylld eller tunn?

En snabb puls kan vara kroppens kompensationsmekanism för minskad hjärtminutvolym orsakad av till exempel hypovolemi, hjärtsvikt och sepsis. En långsam hjärtfrekvens är inte nödvändigtvis ett tecken på god blodcirkulation utan kan bero på hjärtrytmstörning eller läkemedelspåverkan.

En fyllig puls vid handleden (a.radialis) är vanligen ett tecken på tillräcklig blodcirkulation, åtminstone för tillfället. Tänk på att situationen kan ändra sig snabbt. När blodtrycket sjunker blir det allt svårare att känna pulsar i handleden (a radialis) och därefter i ljumsken (a.femoralis). När pulsen inte går att palpera på halsen (a.carotis) är blodtrycket troligen mycket lågt.

Mät helst blodtrycket manuellt. Om det är svårt att höra blodtrycket kan det vara tecken på att det är lågt. Du kan mäta det systoliska blodtrycket genom att känna efter pulsen vid handleden (a.radialis) medan du sakta släpper trycket i blodtrycksmanschetten.

En allvarlig cirkulationssvikt måste behandlas först innan orsaken till cirkulationssvikten utreds:

• Höj patientens fotända (Trendelenburgläge).
• Ge intravenös vätska, till exempel Ringer-Acetat. Börja med att ge cirka 500 mL under 5-10 minuter som bolusdos och utvärdera effekten.
• Ge 10-15 liter syrgas på reservoarmask.

Därefter är målet att hitta och behandla den bakomliggande orsaken till cirkulationssvikten, exempelvis att stoppa en pågående blödning eller behandla infektionen vid septiska tillstånd.

Om cirkulationen inte förbättras av given vätska måste fortsatt undersökning och behandling skyndsamt ske. Kontakt med intensivvården kan behöva tas för stöd och diskussion om behandling på högre vårdnivå.