EKG-tolkning och specialmetoder
Tolkning av EKG görs med hänsyn tagen till ålder, kön, sjukdomshistoria, medicinering och klinisk frågeställning. Om möjligt bör jämförelse med tidigare EKG utföras [7,8]. Registrering av flera EKG-avledningar ger bättre förutsättningar för tolkningen. De olika fynden och deras möjliga betydelse beskrivs i läroböcker inom området.
Här nedan beskrivs ett tolkningsschema av basalt EKG med centrala punkter för tolkning av EKG. För detaljer kring varje enskild del i tolkningen hänvisas till läroböcker om EKG.
Beskrivning av tolkningsschema:
- Rytm: regelbunden/oregelbunden. Frekvens. Bradykardi/takykardi. Extraslag.
- El-axel: vänsterställd/högerställd/normalställd. Normalställd elaxel: -30 till 90 grader.
- P-våg: motsvarar förmakens depolarisation. Sinusrytm. Flimmer/fladdervågor. Ektopisk rytm.
- PQ-tid: motsvarar överledningen mellan sinusknutan och kammaren. Normal PQ-tid: 0,12-0,22 s.
- QRS-komplex: motsvarar kamrarnas depolarisation. Utseende. Duration. Amplitud. Högersidigt/Vänstersidigt grenblock. R-vågsprogression. Q-våg. Normal QRS-duration: 0,12 ms.
- ST-sträcka: höjning, sänkning, form. ST-sträckans utseende och förändring är en central del i EKG-tolkningen vid flera tillstånd, framförallt vid ischemidiagnostik.
- T-våg: motsvarar kamrarnas repolarisation. Form, amplitud. Konkordant/diskordant.
- QT-tid: duration. Varierar med hjärtfrekvensen och beskrivs därför korrigerad till denna som QTc-tid. Normal QTc-tid kvinnor: 0,47 s och män 0,45 s.
Vanliga felkällor
Felaktig elektrodplacering
Det vanligaste placeringsfelet är att V1 och V2 är placerade för högt upp på bröstkorgen. V3 placeras inte sällan för medialt, rakt under V2. Detta kan ge en felaktig misstanke om genomgången hjärtinfarkt.
Felkoppling
Ofta förväxlas kablarna till extremiteterna.
Övriga
Artefakter/muskelstörningar, elektriska störningar (50Hz), baslinjesvängningar beroende på bristfällig elektrodkontakt kan ge vissa tolkningsproblem med risk för felbedömningar.
Specialmetoder inom elektrokardiografi
Här följer några exempel:
- ST-monitorering: ST-sträckan följs kontinuerligt på kardiologiska vårdenheter antingen med 12-kanaligt EKG eller med vektor-EKG för att följa myokardischemi eller reperfusion efter trombolysbehandling av hjärtinfarkt.
- Esophagus-EKG: undersökning via matstrupen som bättre tillåter bedömning av hjärtats förmaksaktivitet .
- Sena potentialer (LP): påvisar en benägenhet till ventrikulära takyarytmier.
- Långtids-EKG: möjliggör analys av hjärtrytmen under ett till sju dygn.
- Event-recorders (händelse-EKG): tillåter tolkning av kortare EKG-registreringar som har sparats i samband med symtom. Förutom lagring när patienten anger besvär kan metoden även automatiskt spara registreringar som uppfyller fördefinierade kriterier (vanligen en hjärtfrekvens över och under bestämda gränser).
- Implanterbar loop recorder, ILR: ett implanterbart EKG-monitoreringssystem som med ett enkelt snitt kan opereras in under huden till vänster om bröstbenet. Livslängden på enheten är upp till tre år. Det finns möjlighet till patientaktiverade (när patienten har symtom) och automatiskt aktiverade händelser utifrån förutbestämda parametrar, till exempel hög eller låg hjärtfrekvens, långa RR-intervall, förmaksflimmerdetektering.
- Tum-EKG: EKG registreras genom att tummarna sätts på registreringsenheten. Den möjliggör 10-30 sekunders EKG-registreringar på avledning I. EKG överförs via en inbyggd mobiltelefon till mottagaren. Denna metod kan vara lämplig vid screening av asymtomatiskt förmaksflimmer.
Ytterligare verktyg för arytmidiagnostik som tillkommit de senaste åren är möjligheten att registrera EKG via mobiltelefoner av modell smartphone. Genom att klistra fast rostfria elektroder på telefonens baksida eller en liten monitor som trycks mot bröstkorgen, kan registrering ske via en applikation i telefonen.