EKG-registrering

Den elektriska impulsens spridning i hjärtat ger upphov till elektriska potentialskillnader som kan registreras på kroppsytan med ett elektrokardiogram, EKG.

Elektriska impulser som under depolarisationen går mot en elektrod kommer att ge ett positivt utslag, det vill säga uppåt i EKG-bilden. Om den elektriska impulsen istället går från en elektrod registreras ett negativt utslag, det vill säga nedåt i EKG-bilden.

Ett EKG-komplex utgörs i huvudsak av tre komponenter:

1. P-vågen: avspeglar förmakens depolarisation.
2. QRS-komplexet: avspeglar kamrarnas depolarisation.
3. T-vågen: avspeglar kamrarnas repolarisation.

• PQ-tid: den tid det tar innan impulsen har passerat AV-knutan.
• ST-sträckan: intervallet mellan QRS-komplexets slut och T-vågens början.
• QT-tid: där QRS-komplexet startar till slutet av T-vågen.

Övergången mellan QRS-komplexet och ST-sträckan kallas för J-punkten.

Förekomsten av P-vågor i registreringen, deras utseende och relation till QRS-komplexen, PQ-tiden, QRS-komplexens bredd och utseende är betydelsefulla fynd vid diagnostik av rubbningar i hjärtrytmen.

Förändringar av ST-sträckan och T-vågen kan vara tecken på syrebrist eller skada på hjärtmuskeln.

Principer för basal EKG-tolkning  finns att läsa i avsnittet EKG-tolkning och specialmetoder.