Hemblodtrycksmätning

Om hemblodtrycksmätning

Hemblodtrycksmätning (HBTM) börjar mer och mer användas vid diagnostik och behandling av patienter med hypertoni. Metoden är lätt att lära sig och lätt att utföra. Den har visat sig förutsäga risk för kardiovaskulär sjukdom bättre än kontroller som gjorts på sjukvårdsmottagning. HBTM eller annan mätningsform som sker utanför sjukvårdsinrättning rekommenderas därför numera dels för att ställa hypertonidiagnos, dels för kontroll och uppföljning av patienter med redan diagnostiserad hypertoni [4,5].

Patienten mäter sitt blodtryck hemma med en automatisk blodtrycksmätare. Antingen gör patienten det själv eller med hjälp av en närstående. Värdena blir mer representativa för patientens dagliga liv än blodtryckskontroller tagna på en mottagning. HBTM anses vara lika säker som kontroller gjorda av sjukvårdspersonal och ska ses som ett komplement till detta [4-6].

Metoden kan innebära både för- och nackdelar för patienten. Därför är det viktigt att en individuell bedömning av patientens motivation och lämplighet görs innan HBTM påbörjas. Många patienter upplever en större bekvämlighet och känner sig mindre bundna till sjukvården då de själva kan anpassa tidpunkten för kontrollerna. De slipper vara beroende av öppettider och organisationen på en mottagning. En ökad delaktighet i vården kan också leda till en positiv inverkan på behandlingsresultatet. Dels genom en förbättrad efterlevnad till behandling och förståelse för vikten av regelbundna blodtryckskontroller, dels en ökad vilja till förändringar i livsstil [4,5].

En annan fördel är att HBTM ger möjlighet till blodtrycksmätningar vid flera olika tidpunkter på ett dygn vilket leder till mer tillförlitliga värden. Det är även lättare att ta kontroller under en längre period, det vill säga flera dagar i rad. Det underlättar diagnostiken samt minskar risken för under- och överdosering av blodtryckssänkande läkemedel. Den stress många patienter kan uppleva vid blodtrycksmätningar på mottagning undviks också vid kontroller i hemmiljö. Blodtrycksmätningar i hemmet ger ofta ett lägre värde än de som görs på mottagning. Referensvärdet för att diagnostisera hypertoni är därför lägre, 135/85 mmHg, än om blodtrycket kontrollerats på sjukvårdsmottagning [4,5,8].

Det ökade ansvaret kan dock av vissa patienter upplevas som en belastning och kan då leda till ökad oro som i sin tur kan leda till att överdrivet många mätningar utförs. Materialet blir då oöverskådligt och tidskrävande att analysera. Det kan också leda till ett ökat antal besök på mottagningen. En annan risk kan vara att patienten ändrar sin läkemedelsdosering utan att konsultera behandlande läkare [5].

Material

När man väljer en automatisk blodtrycksmätare är det viktigt att tänka på att den ska vara validerad och kalibrerad. Information om validerade mätare som rekommenderas internationellt kan man hitta på Stride BP's webbplats [25].

De flesta modeller är lätta att sköta. Man behöver bara trycka på en knapp och sedan läsa av resultatet på mätdosans display när mätningen är klar. Många modeller har även möjlighet att lagra resultaten vilket kan underlätta för att komma ihåg värdena. Dessutom minskar risken för att fel resultat rapporteras till behandlande läkare [4-6].

Apparater som mäter blodtrycket på fingret eller handleden rekommenderas inte för användning vid hemblodtrycksmätning eftersom dessa är förknippade med ett flertal felkällor. Framför allt är de känsliga för handens och handledens placering under tiden mätningen utförs. Handledsmätare kan dock vara ett alternativ hos patientkategorier där det är svårt att använda en överarmsmanschett, till exempel för överviktiga [5].

Den mest pålitliga metoden som därför rekommenderas vid HBTM är att använda en mätare där manschetten placeras runt överarmen. Precis som vid manuell blodtrycksmätning ska alltid rätt storlek på manschetten användas eftersom fel storlek inte ger adekvata blodtrycksvärden [4-6].

Information från sjukvårdspersonal

Sjukvårdspersonal ska ge tydlig information till de patienter som ska använda sig av HBTM.

Informationen ska omfatta:

Diagnostik och behandling av hypertoni.
Förslag på vilken blodtrycksmätare som är att föredra.
Förberedelser inför kontrollen.
Instruktion om hur mätningen ska genomföras, både muntligt och praktiskt.
Möjliga felkällor, som till exempel ej kalibrerad utrustning och felaktig placering av blodtrycksmanschetten.

Eftersom blodtryckskontrollerna genomförs under en längre period är det bra att informera om att blodtrycksvärdena kan variera mycket beroende på vilken tid på dygnet kontrollen genomförs. Därför är det också viktigt att poängtera att det fortfarande är hälso- och sjukvården som bär ansvaret för patientens behandling. Patienten ska inte på eget initiativ ändra sin medicinering trots ett varierande blodtryck [5,6].

Patientens förberedelser

Tänk på följande inför blodtrycksmätningen:

Standardisera mättillfället så gott det går för att få jämförbara värden.
Undvik intag av kaffe, te och tobak samt tyngre fysisk ansträngning 30 minuter innan blodtrycksmätningen.
Vila minst 5 minuter under tystnad inför mätning.
Tystnad även under mätningen.
Sitta på stol med stöd för ryggen och fötterna stadigt i golvet.
Benen ska inte vara korsade.
Blodtrycksmanschetten ska placeras direkt mot huden utan kläder under.
Manschetten ska sitta på överarmen i höjd med mitten av sternum (bröstbenet), 2-3 cm ovanför armvecket.
Dra åt manschetten så att den inte glider ner. Man ska få in ett finger mellan huden och manschetten.
Armen ska vara avslappnad och ligga med handflatan uppåt. Underarmen ska vila mot ett stöd, till exempel ett bord eller armstöd på fåtölj [4-6,8].

Tillvägagångssätt

Så här genomförs blodtrycksmätningar:

Det första mättillfället görs på sjukvårdsmottagning. Då ska blodtrycket alltid mätas i båda armarna.
Vid efterföljande kontroller, som patienten gör i hemmet, väljer man den arm där högst blodtryck registrerats och mäter därefter alltid i samma arm.
Gör 2 mätningar med minst 1 minuts mellanrum på morgonen före blodtryckssänkande läkemedel tagits. Därefter görs 2 mätningar med minst 1 minuts mellanrum på kvällen innan sänggående. Vissa mätdosor är programmerade att upprepa mätningen efter ett visst intervall, oftast 1-2 minuter, efter första mätningen.
Inledningsvis görs dagliga mätningar 3-7 dagar i följd.
Därefter beräknas medelvärdet för alla mätningar. Första dagens mätresultat räknas inte med eftersom de värdena ofta är något högre än resterande värden.
Vid långtidsuppföljning av medicinering bör mätningar utföras 1-2 gånger per vecka med minst 2 mätningar per mätningsdag.
Anteckna mätvärdena i en loggbok, om inte mätutrustning med lagringsfunktion används, och förmedla dessa till behandlande läkare.
Om mätutrustning med lagringsfunktion används ska utrustningen tas med till läkarbesöket [4-6].

Rengöring av material

Blodtrycksmätare ska rengöras enligt tillverkarens anvisning innan återlämning till sjukvårdsinrättning.