• Du har valt: Skåne

Observandum

Inläggning av ventrikelsond eller duodenalsond kräver vanligen ingen särskild förberedelse av patienten.

Är patienten allmänpåverkad eller nyopererad, kontrollera alltid med läkare vilken typ av sond som ska läggas in och om sonden ska läggas via näsan eller munnen.

Observera att det finns tillfällen då sondinläggning är kontraindicerad, samt tillfällen och individer då sondinläggning är förenad med risk. Läs mer om kontraindikationer och riskindivider på sidan Sondinläggning.

Vid osäkerhet bör läkare alltid assistera sondinläggningen eller själv lägga in sonden.

Material

Ta fram:

  • Rätt sond för ändamålet. Bestäm om sonden ska vara en enkellumen- eller en flerlumensond (till exempel dubbellumen), och i vilken dimension. Läs mer nedan under rubrik Val av sond. 
  • Gel för att kunna applicera vid näsöppning och epifarynx.
  • Övrigt nödvändigt material som kan behövas i samband med sondinläggningen. Kontrollera om lokala anvisningar finns.

Lokala anvisningar kan finnas för provtagning av ventrikelvätska, ventrikeltömning, ventrikelsköljning samt märkning av sond.

Val av sond

Typ av sond, storlek och material ordineras av läkare med hänsyn till om patienten är vuxen eller barn och med hänsyn till indikation och sondens liggtid.

Vanligen används en sond med dubbellumen för dränering och enkellumen för näringstillförsel.

Lämplig sondstorlek väljs med hänsyn till patientens kroppsstorlek och syftet med dräneringen. Som standard kan en storlek om 14 French användas till vuxna
och storleksändringar göras vid behov.

Enkellumen eller flerlumen

Observera om sonden ska vara en enkellumen- eller en flerlumensond. En flerlumensond kan innebära en dubbellumensond, men sonden kan även ha flera lumen än två.

En dubbellumensond har en aspirationskanal (dräneringskanal) och en luftningskanal. En dubbellumensond av typen "Salem-sond" medger luftning av ventrikeln samtidigt som sonden används för tillförsel av näring eller för dränage av ventrikel- eller tarminnehåll. En dubbellumensond kan vara enklare att suga genom då den inte lika lätt häftar fast vid ventrikelslemhinnan som en enkellumensond.

Det är inte alla ventrikelsonder som medger passiv dränering utan vissa måste ha aktivt sug. Funktionskontroller måste göras regelbundet, förslagsvis var tredje timme vid dränering och var åttonde timme vid nutritionsanvändning.

Luftningskanal

Luftningskanalen kan försörjas med en backventil som tillåter luft att gå in samtidigt som ventrikelinnehåll lättare kan gå ut ur aspirationskanalen.

Notera att om backventil inte används på luftningskanalen kan ventrikelinnehåll backa bakåt och läcka ut genom kanalen. Detta kan resultera i ett besvärande läckage av ventrikelinnehåll i exempelvis säng eller på operationsbord. Om ventrikelinnehåll har backat upp i luftningskanalen kan denna bli tilltäppt.

Kontrollera regelbundet att luftningskanalen inte är igentäppt genom att spruta in en mindre mängd luft genom luftningskanalen. 

Dränering av ventrikel

För dränering av ventrikeln används vanligen sondstorlek 14, 16 eller 18 French. En grövre sond kan vara att föredra om syftet med sonden är att avlasta mag-tarmkanalen, då det kan vara svårare att aspirera ur ventrikeln med en tunnare sond.

Dräneringen kan göras aktivt genom sug eller passivt genom att sonden hängs lågt i förhållande till patienten, gärna 40 cm under hjärthöjd. Luftningskanalen bör samtidigt hängas högt om den är passivt luftad eller förses med en backventil. Luftningskanalen bör inte stängas genom knut eller med peang.

Observera att vissa fabrikat av sond kräver aktiv sugning genom aspirationskanalen. Full funktion och avlastning av ventrikeln kan inte garanteras enbart genom passiv dränering. Funktionen bör kontrolleras regelbundet oavsett fabrikat och typ av sond. En magsond på plats i ventrikeln är aldrig en garanti för att förebygga luftvägsaspiration av ventrikelinnehåll.

Aktiv sugning kan göras manuellt med sondspruta (vilket underlättar vätskebalansräkningen på intensivvårdspatienter) eller kontinuerligt med aktivt sug.

Nasogastrisk sond

Vid längre tids enteral nutritionsbehandling nedläggs vanligen en tunn nasogastrisk sond (Clinifeeding-sond). Denna typ av sond har storlekar som 5, 7, 8, eller 10 French. De finns i längder om 50, 80, 100 eller 120 cm.

Patientinformation

Beskriv för patienten varför behandlingen eller undersökningen ska göras och vad den innebär. Informera till exempel om att det kan kännas obehagligt i halsen en stund och att det är viktigt att försöka andas lugnt och svälja när sonden känns i svalget.

En behandling eller undersökning ska genomföras i samverkan med patienten så att onödig oro undviks. Ge därför patienten tid och möjlighet att ställa frågor.

Läs mer i Vårdhandboken

Basala hygienrutiner och klädregler

Samlingssida för alla sidor inom basala hygienrutiner och klädregler.

Patientens rättsliga ställning

Läs om vårdgivarens skyldigheter och patientens valmöjligheter. Det finns också information om vart patienten kan vända sig om hen inte är nöjd.

Avvikelse- och riskhantering

Här kan du läsa mer om vårdgivarens ansvar för att utveckla och säkerställa kvaliteten i verksamheten. Det finns också information om att bland annat rapportera risker och anmäla avvikelser.

Dokumentation

För att säkerställa att patienten får en god och säker vård finns en lagstadgad skyldighet att föra patientjournal över de bedömningar och beslut som har gjorts avseende patientens vård och behandling.

Till toppen av sidan