Perifer venkateter - Översikt
Perifer venkateter (PVK) är en tunn kateter som förs in i en ven och ger tillgång till blodbanan. Inläggning av en PVK är vanligt förekommande inom modern sjukvård i syfte att kunna ge patienten intravenös vätska, elektrolyter, näring, blodprodukter och läkemedel. PVK kan ibland också användas för blodprovstagning.
Sjuksköterska eller läkare tar beslut om inläggning av PVK utifrån patientens individuella behov. Lokala riktlinjer kan förekomma. På varje vårdenhet som använder PVK bör det finnas väldokumenterade och implementerade rutiner för inläggning, skötsel och dokumentation. För att tillgodose detta bör det därför finnas adekvat utbildning och komplikationsregistrering. Flera internationella studier har visat att man med ett strukturerat införande av adekvata inläggnings- och skötselrutiner samt bra kunskapsstöd, har kunnat minska dödligheten över tid hos patienter som får sepsis orsakade av PVK [1,2].
De vanligaste komplikationerna vid användning av PVK är bristande funktion, tromboflebit, blödning, extravasal injektion och lokal infektion. Den allvarligaste komplikationen vid PVK-användning är sepsis. Incidensen av sepsis är otillräckligt studerad och är troligen mer vanligt förekommande än vad som hittills angivits. Med god kunskap om inläggning och hantering av PVK kan de flesta komplikationer förebyggas.
Inspektion och användningstid
En PVK bör inspekteras regelbundet minst var 8:e timme, användas kortast möjliga tid och avlägsnas så fort behov av katetern inte föreligger.
Användningstiden av PVK är ur vetenskaplig synpunkt svårtolkad. En systematisk litteraturöversikt anger att en PVK kan tas bort vid behov. Det finns egentligen ingen studie som på ett tillfredställande sätt analyserar inläggningstiden i förhållande till infektionskomplikationer. Patienter med riskfaktorer som exempelvis nedsatt immunförsvar eller som är i chock är inte inkluderade i studien [3].
På grund av detta rekommenderar Vårdhandboken regelbundet byte var 72:a timme. Undantag kan göras hos mycket svårstuckna patienter och barn. Det förutsätter dock noggrann kontroll och borttagande av PVK vid tecken på tromboflebit, lokal infektion eller oklar septisk infektion.
Fixering av PVK är också bristfälligt studerat [4]. I allmänhet rekommenderas användning av högpermeabelt polyuretanförband då detta möjliggör god inspektion av insticksstället och ger en stabil fixering om förbandet används på ett korrekt sätt.
Det finns principiellt två olika typer av PVK, med eller utan injektionsport. Vetenskapligt stöd saknas för att kunna rekommendera någon av dessa (SBU, se övriga referenser). Det finns dock stöd för att PVK tillverkad med förlängningsslang fungerar bättre och minskar risken för mekaniska komplikationer [5].
Hygienrutiner och stickskyddade produkter
Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vård och omsorg och är grundläggande vid all hantering av PVK. Basala hygienrutiner och klädregler ska konsekvent tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal, oavsett patientens diagnos och vårdgivare.
Produkter med integrerad skyddsfunktion ska användas om de finns tillgängliga på marknaden (Arbetsmiljöverket, se Övriga referenser).
En perifer venkateter är en medicinteknisk produkt (SOSFS 2008:1). Läs alltid tillverkarens information och följ instruktionerna.