Central dialyskateter (CDK) används för access till blodbanan i följande fall:
- Om behandlingen är kortvarig.
- Om behandlingen måste startas med kort varsel.
- Om patientens kärlstatus inte lämpar sig för AV-fistel (gäller permanent kateter).
En CDK, som i de flesta fall har dubbla lumen, läggs vanligen in via vena jugularis. Den placeras så att spetsen på katetern ligger i den nedre delen av vena cava superior eller i övergången till hjärtats högra förmak.
För akut behandling används oftast en temporär kateter som sutureras till huden och kan ligga kvar ett antal veckor (2-4) beroende på patientens tillstånd, katetermaterial och tillverkarens rekommendationer.
För långvarigt bruk läggs en permanent kateter som tunneleras för att förebygga infektion. Tunnelering innebär att katetern löper från kärlet en sträcka under huden för att sedan mynna ut genom huden på ett annat ställe, så kallad exit-site. Innanför exit-site i subkutana tunneln sitter en kuff runt katetern som får växa in medan katetern är suturerad, under de sex första veckorna. Tunnelerade katetrar som växt in väl kan ligga kvar så länge de fungerar tillfredsställande, ibland i flera år. En tunnelerad kateter har en uppvisad lägre frekvens av infektioner än en temporär kateter [3,4].
Såväl temporära som permanenta katetrar finns i olika utföranden där lumen, längd, material och diameter varierar. Produktinformation ska medfölja katetern.
Personal som ska hantera CDK måste informera sig om vilken typ av kateter patienten har och hur den ska skötas. Skötseln av katetern är av stor betydelse för hur länge den kan fungera [7,8].
Inläggning
Det finns olika rutiner kring inläggningsproceduren. En CDK ska läggas in av läkare som är väl förtrogen med tekniken. Följ lokala anvisningar.
Inläggning av CDK bör ske i operationssal eller liknande. Inläggning av en CDK är att betrakta som ett operativt ingrepp som ska utföras av sterilklädd personal med steril uppdukning och preoperativ desinfektion av det hudområde där ingreppet ska göras. Personal som ska utföra ingreppet ska utföra preoperativ handdesinfektion. Läs mer om inläggning CDK under CVK - förberedelser och inläggning.
Inläggning sker under röntgengenomlysning. Efteråt utförs även röntgenundersökning för att verifiera kateterns läge samt för att utesluta pneumothorax.
Noggrann fixering av katetern, suturering och tejpning efter inläggning kan förhindra att kateterns läge rubbas. Därmed minskar risken för infektion och funktionsnedsättning av katetern [1,4].
Det finns olika rutiner vid fixering av katetern, suturering och tejpning efter inläggning. Följ lokala anvisningar.
Det kan lätt uppstå blödning från insticksstället de första timmarna efter ingreppet. Använd absorberande förband tills dess att blödningen stoppat. Sätt sedan på ett torrt transparent förband som möjliggör inspektion.
Katetern ska märkas för att förhindra förväxling. Det ska också framgå vilket läkemedel som använts i katetern för ett så kallat kateterlås.
Katetern ska inte användas för intravenösa läkemedel eller blodprover. Enbart dialyssjuksköterska får ta prover i samband med dialysbehandlingen.