• Du har valt: Skåne
Vård och bemötande vid psykisk ohälsa

Vård och bemötande vid psykisk ohälsa - Översikt

Definition psykisk hälsa

Psykisk hälsa är ett brett begrepp. Se figuren nedan för en översikt.

Figur 1. Modell för att beskriva hur begrepp inom området psykisk hälsa förhåller sig till varandra. Modifierad utifrån "Begrepp inom området psykisk hälsa". Med tillstånd från Socialstyrelsen.

Psykisk hälsa brukar delas in i de två områdena

  • psykiskt välbefinnande
  • psykisk ohälsa.

Att uppleva psykiskt välbefinnande kan innebära att en person har en balans mellan positiva och negativa upplevelser och känslor, klarar av det som personen behöver göra i vardagen och känner en tillfredsställelse i sin livssituation.

Begreppet psykisk ohälsa innefattar psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Psykiska besvär kan vara något de flesta av oss upplever under livet. Sådana besvär kan till exempel vara sömnsvårigheter, oro och ångest eller nedstämdhet.

Psykiatriska tillstånd kan handla om utvecklingsrelaterade psykiska funktionsavvikelser eller psykiska sjukdomar och syndrom. Utvecklingsrelaterade psykiska funktionsavvikelser kan exempelvis innefatta autism och ADHD. Exempel på psykiska sjukdomar och syndrom kan vara depression, psykossjukdom eller beroendesyndrom. Både psykiska besvär och psykiatriska tillstånd kan påverka personens vardag i olika utsträckning beroende på ett flertal faktorer såsom individens egenskaper eller de sociala sammanhang personen befinner sig i.

I Sverige uppger ungefär elva procent av kvinnor och fem procent av män att man har svåra psykiska besvär. Cirka 30 procent av de som söker primärvård gör det just för psykisk ohälsa.

Stigma och fördomar

Fyra av tio med erfarenhet av psykisk ohälsa upplever att de har blivit orättvist bemötta i vården. Insatser för att minska stigmatisering både inom vården och i samhället i stort är en viktig del i arbetet med att förebygga psykisk ohälsa och suicid. Bristande kunskap och fördomar kan leda till negativa attityder mot personer med psykisk ohälsa och påverka det upplevda bemötandet.

Forskning visar att personer med psykisk ohälsa riskerar ett sämre bemötande från vården och sämre behandling av fysiska hälsoproblem. När vårdpersonal möter en person med psykisk ohälsa är det viktigt att komma ihåg att alla är unika individer med olika styrkor, förutsättningar och egna uppfattningar om hur vi vill bli bemötta. För vårdpersonal är det avgörande att se och höra personen samt att ge hopp om att förändring är möjlig. Bristande kunskap och fördomar hos vård- och omsorgspersonal kan leda till negativa attityder mot personer med psykisk ohälsa och påverka det upplevda bemötandet samt tillgängligheten till vård.

En annan konsekvens är att personer med psykisk ohälsa tar till sig av omgivningens attityder och stigmatiserar sig själva. Självstigmatisering kan leda till sämre självkänsla och minskad tilltro till den egna förmågan och därmed utgöra hinder för att berätta om sitt mående och att söka hjälp från vården i tid. Det kan även medföra att personen helt avstår från att söka vård för att undvika att bli stämplad utifrån sin psykiska ohälsa.

Till toppen av sidan