• Du har valt: Skåne

Referenser och regelverk

    Referenser

    1. Socialstyrelsen. Äldreomsorgens nationella värdegrund – ett vägledningsmaterial (pdf) [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2012. ISBN: 978-91-87169-05-2;
    2. Svensk sjuksköterskeförening. Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening; Reviderad 2016.
    3. Thorsén H. Människosyn och etik. 3. Örebro: Remus; 2016.
    4. Statens medicinsk-etiska råd (SMER). Några medicinsk-etiska begrepp. Stockholm: Socialdepartementet; Hämtat 22-11-06.
    5. Lindwall L, Lohne V. Human dignity research in clinical practice - a systematic literature review. Scand J Caring Sci. 2021;35 (4):1038-1049.
    6. Franco H, Caldeira S, Nunes L. Dignity in nursing: A synthesis review of concept analysis studies. Nurs Ethics. 2021;28(5):734-49.
    7. Sellman D. Towards an understanding of nursing as a response to human vulnerability. Nurs Philos. 2005;6(1):2-10.
    8. Sandman L, Kjellström S. Etikboken. Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur; 2018.
    9. von Post V. Naturligt, den ursprungliga tilliten, det spontana, det äkta och det ädla omvårdandet.I: Lindström U, red. Gryning II: klinisk vårdvetenskap. Vasa: Åbo akademi; 2003.
    10. Eriksson K, Lindholm L. Lidande och kärlek ur ett psykiatriskt vårdperspektiv- en casestudie av mötet mellan mänskligt lidande och kärlek. Vasa: Åbo Akademi; 1993.
    11. Lindström UÅ, Lindholm L. I:Eriksson K, Lindström UÅ, red. Kontext och meningssammanhang. I Gryning II: klinisk vårdvetenskap. Vasa: Åbo akademi; 2003.
    12. Frankl V, Edgardh M, Nyman G. Livet måste ha mening. Livet måste ha mening. Stockholm: Natur och kultur; 2000.
    13. Willman A. Hälsa och välbefinnande. I: Edberg A-K, Wijk H, red. Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa. Lund: Studentlitteratur; 2019. s. 31-48.
    14. Silfverberg G. Etikens dialog: dialogens etik. 1. Lund: Studentlitteratur; 2021.
    15. Brännström M, Fischer Grönlund C, Zingmark K, Söderberg A. Meeting in a 'free-zone': Clinical ethical support in integrated heart-failure and palliative care. European Journal of Cardiovascular Nursing. 2019;18(7):577-583.
    16. Socialstyrelsen. Vård för papperslösa: Vård som inte kan anstå, dokumentation och identifiering vid vård till personer som vistas i landet utan tillstånd (pdf) [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014 [hämtad 22-12-15].
    17. Skatteverket. Skyddade personuppgifter [Internet]. Skatteverket; [citerad 23-04-21].
    18. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Personcentrerad vård i Sverige (pdf) [Internet]. Stockholm: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR); 2018. ISBN; 978-91-7585-631-5. [hämtad 22-12-15];
    19. Socialstyrelsen. Bistå arbetet med att utveckla personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp (pdf) [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021. ISBN; 978-91-7555-559-1. [hämtad 2022-12-15];
    20. Edvardsson D, Backman A, redaktörer. Personcentrerad omvårdnad: i teori och praktik. 2. Lund: Studentlitteratur; 2020.
    21. Ekman I, redaktör. Personcentrering inom hälso- och sjukvård: Från filosofi till praktik. 2. Stockholm: Liber; 2020.
    22. Louw JM, Marcus TS, Hugo JFM. Patient- or person-centred practice in medicine? - A review of concepts. African Journal of Primary Health Care & Family Medicine. 2017;9(1):e1-e7.
    23. Holmen H, Hamilton Larsen M, Sallinen MH, Thoresen L, Ahlsen B, Andersen MH, et al. Working with patients suffering from chronic diseases can be a balancing act for health care professionals - a meta-synthesis of qualitative studies. BMC Health Services Research. 2020;20(1):98.
    24. Brännström M, Boman K. Effects of person-centred and integrated chronic heart failure and palliative home care. PREFER: a randomized controlled study. European Journal of Heart Failure. 2014;16(10):1142-51.
    25. Sjögren K, Lindkvist M, Sandman P-O, Zingmark K, Edvardsson D. To what extent is the work environment of staff related to person-centred care? A cross-sectional study of residential aged care. Journal of Clinical Nursing. 2015;24(9-10):1310-9.
    26. Fors A, Taft C, Ulin K, Ekman I. Person-centred care improves self-efficacy to control symptoms after acute coronary syndrome: a randomized controlled trial. European Journal of Cardiovascular Nursing. 2016;15(2):186-94.
    27. McCormack B. Person-Centred Practice in Nursing and Health Care: Theory and Practice. 2. Hoboken, New Jersey: John Wiley Sons Inc; 2016.
    28. Anhang Price R, Elliott MN. Measuring Patient-Centeredness of Care for Seriously Ill Individuals: Challenges and Opportunities for Accountability Initiatives. Journal of Palliative Medicine. 2018;21(S2):28-35.
    29. Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet och Dietisternas Riksförbund. Personcentrerad vård –en kärnkompetens för god och säker vård (pdf). (2019) [hämtad 2023-04-20]. ISBN 917536.  
    30. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Nationell uppföljning av hälso- och sjukvården 2022 (pdf) [Internet]. Stockholm: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys; 2022 [hämtad 2022-12-15]. Artikelnummer: PM 2022:3;
    31. Ekman N, Taft C, Moons P, Mäkitalo Å, Boström E, Fors A. A state-of-the-art review of direct observation tools for assessing competency in person-centred care. International Journal of Nursing Studies. 2020;109:103634.
    32. Sand L. När döden utmanar livet. Om existentiell kris och livslänkar som coping i palliativ vård (pdf) [Internet]. Socialmedicinsk tidskrift. 2013 [hämtad 2022-12-15];1:140-6.
    33. Miller WR, Rollnick S. Motiverande samtal: Att hjälpa människor till förändring. 3. Stockholm: Natur & Kultur Läromedel; 2013.
    34. Udo C, Melin-Johansson C, Henoch I, Axelsson B, Danielson E. Surgical nurses' attitudes towards caring for patients dying of cancer - a pilot study of an educational intervention on existential issues. European Journal of Cancer Care. 2014;23(4):426-40.

    Regelverk

    Revideringsdatum:
    2023-04-27
    Författare:
    Eva Boström, universitetslektor, distriktssköterska, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, UmeåCatarina Fischer Grönlund, universitetslektor, specialistsjuksköterska i anestesisjukvård, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet, Umeå
    Faktagranskare:
    Katarina Hjelm, professor, Institutionen för Folkhälso- och Vårdvetenskap, Uppsala Universitet, Uppsala
    Till toppen av sidan