LSS - lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade
För en del personer med funktionsnedsättning är LSS, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, en viktig del av vardagen. Denna lag gäller för personer med omfattande funktionsnedsättningar. Om en person tillhör personkretsen (se nedan) som anges i lagen, reglerar lagen i varje enskilt fall dennes rätt att få den stöd och service som behövs. Precis som alla har även personer med funktionsnedsättningar närstående, det är viktigt att som personal att ha ett gott respektfullt bemötande även till dem.
Funktionshindrades rättigheter enligt LSS
LSS gäller för:
- Personer med utvecklingsstörning och personer med autism eller autismliknande tillstånd.
- Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
- Personer som till följd av andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder, som uppenbart inte beror på normalt åldrande, har betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och omfattande behov av stöd och service.
Enligt § 9 i LSS har personer som ingår i personkretsen rätt att ansöka om
- rådgivning och annat personligt stöd
- biträde av personlig assistent
- ledsagarservice
- biträde av kontaktperson
- avlösarservice i hemmet
- korttidsvistelse utanför det egna hemmet
- korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov
- boende i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar
- bostad med särskild service för vuxna eller annan anpassad bostad
- daglig verksamhet för personer i yrkesverksam ålder (omfattar endast grupp 1 och 2 för närvarande).
Ansökan om insatser enligt LSS ställs till kommunen där man bor. Ärendet handläggs av kommunens LSS-handläggare, alternativt biståndshandläggare. Socialnämnd eller motsvarande förvaltning är ansvarig för beslut om stöd och insatser. Den enskilde kan behöva insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården. Då ska kommunen tillsammans med regionen upprätta en så kallad samordnad individuell plan (SIP) enligt två likalydande bestämmelser i 2 kap. 7 § socialtjänstlagen (SoL) och 3 § hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
Rätten till assistans
För att kunna få assistans eller assistansersättning måste den som omfattas av LSS, oavsett persongrupp, ha omfattande och långvariga funktionshinder och ha ansökt om assistans senast dagen före sin 65-årsdag. Personer med pågående personlig assistans eller assistansersättning enligt lagen om assistansersättning (LASS) får behålla dessa insatser efter 65-årsdagen.
Den som före den lagändring som trädde i kraft i januari 2001, förlorade sin rätt till personlig assistans efter 65 års ålder, återfår rätten till assistans enligt det senaste beslutet. Omprövning efter 65 års ålder med utökning av antalet assistanstimmar medges däremot inte. Ansökan om assistansersättning handläggs av försäkringskassan. Enligt socialförsäkringsbalken (2010:110) krävs att den försäkrade behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar/vecka för att assistansersättning ska beviljas. Understiger behovet 20 timmar/vecka har kommunen det ekonomiska ansvaret.
Från och med den 1 januari 2017 är 51 kap. 11 § i socialförsäkringsbalken gällande med ny lydelse. Den innebär förändringar i form av att assistansersättning ska lämnas med ett särskilt angivet schablonbelopp per timme. Det ska göras möjligt att bestämma inte bara ett, utan även flera belopp som assistansersättning ska lämnas med. Den tidsperiod för vilken beloppet eller beloppen bestäms, ska inte regleras i socialförsäkringsbalken. Det är regeringen eller den myndighet som regeringen utser som varje år meddelar föreskrifter om dessa belopp.