Lagstiftning

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) är en målinriktad ramlag. Det innebär att den huvudsakligen innehåller bestämmelser om övergripande mål, ansvarsförhållanden och riktlinjer för verksamheten. Den reglerar det som regioner, kommuner och andra vårdgivare är skyldiga att erbjuda patienterna. 

Den 1 juli 2021 inleddes en reformering av primärvården med särskilt fokus på tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet. Definitionen av primärvård ändrades och en bestämmelse om primärvårdens grunduppdrag började gälla. Hälso- och sjukvårdslagen kompletteras av en hälso- och sjukvårdsförordning (SFS 2017:80). Läs mer om hälso- och sjukvårdslagen och om primärvårdsreformen på Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) webbsida. Länk finns på sidan Relaterad information.

Tandvårdslagen (SFS 1985:125) är också en ramlag och innehåller grundläggande regler för all tandvård. Den innehåller också regler som rör regionernas särskilda ansvar för tandvård.

I patientlagen (SFS 2014:821) finns de mest grundläggande bestämmelserna av generell karaktär som har direkt betydelse för vårdens utformning och som tydliggör möjligheter till inflytande för patienterna. Lagen innehåller också bestämmelser om barns inflytande över sin vård.  Syftet är att förtydliga och stärka patientens ställning. Lagen ska också stärka och tydliggöra patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. De flesta bestämmelserna gäller inom all hälso- och sjukvårdsverksamhet. Lagen omfattar inte tandvård enligt tandvårdslagen.

Informationsplikten gentemot patienten och möjligheten att få en ny medicinsk bedömning har utvidgats. Patienten har möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård i hela landet. Regionernas skyldighet att erbjuda öppen vård gäller alltså även patienter som omfattas av en annan regions ansvar för hälso- och sjukvård. Hemregionen ska bekosta vård som en patient får i en annan region, under förutsättning att den förstnämnda regionens remissregler följs. I övrigt ska vården ges på samma villkor som de villkor som gäller för de egna invånarna. Reglerna om vårdgaranti är dock undantagna.

I övrigt finns bestämmelser om till exempel vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering och val av behandlingsalternativ och hjälpmedel. Läs mer om patientlagen på Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) webbsida. Länk finns på sidan Relaterad information.

Patientdatalagen (SFS 2008:355) kompletterar dataskyddsförordningens bestämmelser om personuppgiftsbehandling. Hälso- och sjukvårdens informationshantering ska bygga på respekt för patientens och andra registrerades integritet. Patientdatalagen medförde också en rad nya bestämmelser som ökar patientens delaktighet i vården. Patienten har rätt att få en avvikande mening införd i journalen, rätt att få uppgifter i journalen spärrade på vårdenhets- eller vårdprocessnivå och rätt att neka till att vara med i kvalitetsregister.

 I lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (SFS 2022:913) finns bestämmelser om sammanhållen journalföring. Den innehåller också bestämmelser om de delar av socialtjänstens verksamheter som avser omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Lagen kompletterar dataskyddsförordningen, patientdatalagen och lagen om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten (SFS 2001:454).

Lagen gör det möjligt för vårdgivare och omsorgsgivare att under särskilda förutsättningar tillgängliggöra och ta del av personuppgifter hos andra vårdgivare och omsorgsgivare genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande. Patienten/omsorgstagaren har rätt att få sina uppgifter spärrade för andra vårdgivare eller omsorgsgivare. Läs mer om lagen i Socialstyrelsens meddelandeblad nr 8/2022. Länk finns på sidan Relaterad information.

Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (SFS 2017:612)  innehåller bestämmelser om samverkan vid planering av insatser för enskilda som efter att de skrivits ut från sluten vård kan komma att behöva insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den regionfinansierade öppna vården. Den innehåller också  bestämmelser om hur insatserna ska planeras för enskilda som efter utskrivning behöver insatser från flera berörda enheter inom de aktuella verksamheterna.

Läs mer om lagen i Vårdhandbokens text om vårdsamverkan.

Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) reglerar bland annat hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter. Denna lag ersatte lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

Regionerna ska erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter för att främja deras återgång till eller inträde i arbetslivet enligt lagen om koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter (SFS 2019:1297). Koordineringsinsatserna bedöms inte vara hälso-och sjukvård, men patientskadelagen, patientdatalagen,  patientsäkerhetslagen och lagen om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation ska vara tillämpliga när koordineringsinsatser ges. En region får erbjuda koordineringsinsatser till den som omfattas av en annan regions ansvar om regionerna kommer överens om det. En region får också sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som regionen ansvarar för enligt denna lag.

Koordineringsinsatser ska ges efter behov inom hälso- och sjukvårdsverksamheten och bestå av personligt stöd, intern samordning och samverkan med andra aktörer. Regionens ansvar omfattar inte insatser som andra aktörer ansvarar för enligt andra föreskrifter. Insatserna ska bara ges om patienten samtycker till det och ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Om en patient som ges koordineringsinsatser kan antas ha behov av rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken (SFS 2010:110) ska regionen informera Försäkringskassan om det. Informationen ska bara lämnas om patienten samtycker till det.

Lagen om bidrag för glasögon till vissa barn och unga (SFS 2016:35), innebär att regionen ska lämna bidrag för kostnad för glasögon och kontaktlinser till barn och unga som är mellan 8 och 19 år och som omfattas av regionernas skyldighet att erbjuda hjälpmedel enligt hälso- och sjukvårdslagen. Regeringen har meddelat föreskrifter om bidragets storlek och övriga villkor för bidraget samt om återbetalningsskyldighet i förordningen om bidrag för glasögon till vissa barn och unga (SFS 2016:36).

Lagen om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet (SFS 2017:209) anger att i anslutning till att vård utanför det egna hemmet inleds ska regionen erbjuda ett barn eller en ung person i åldern 18-20 år en hälsoundersökning på initiativ av socialnämnden. Detsamma gäller i anslutning till att en placering av ett barn eller en ung person i åldern 18-20 år i ett skyddat boende inleds.

Socialstyrelsen har meddelat föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2019:19) om hälsoundersökningens syfte och omfattning. Med hälsoundersökningen som underlag ska vårdgivaren göra en bedömning av vilket vårdbehov barnet eller den unga personen har. I ett meddelandeblad beskriver Socialstyrelsen innebörden av föreskrifterna. Länk finns på sidan Relaterad information.

Syftet med lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar (SFS 2021:363) är att stärka skyddet för den enskildes liv och hälsa vid den typen av behandlingar. Skyddet för personers liv och hälsa vid estetiska kirurgiska ingrepp var tidigare oreglerat. Nu ställs liknande krav på säker vård som vid ingrepp inom hälso- och sjukvården. Läs mer om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar på Socialstyrelsens webbsida. Länk finns på sidan Relaterad information.

I lagen  om hälso- och sjukvård åt asylsökande med flera (SFS 2008:344) finns bestämmelser om regionernas skyldigheter att, utöver vad som följer av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen, erbjuda hälso- och sjukvård och tandvård åt asylsökande och vissa andra utländska personer. Läs mer på 1177.se. Länk finns på sidan Relaterad information.

Lag om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd

I lagen om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd (SFS 2013:407)  finns bestämmelser om skyldighet för regionerna att, utöver vad som följer av hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen, erbjuda hälso- och sjukvård samt tandvård till vissa utländska personer som vistas inom en region utan att vara bosatta där. Läs mer på 1177.se. Länk finns på sidan Relaterad information.

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd innehåller preciseringar av skyldigheterna i bland annat hälso- och sjukvårdslagen, patientdatalagen och patientsäkerhetslagen. Socialstyrelsen utfärdar även nationella riktlinjer som bland annat syftar till att stärka patientens möjligheter att få likvärdig kunskapsbaserad vård oavsett bostadsort och kulturella skillnader.